J.J. Thomson
Den här artikeln kommer att ta upp betydelsen av J.J. Thomson i dagens samhälle. J.J. Thomson har fått relevans inom olika områden, från mode till teknik, inklusive kultur och politik. Dess inflytande har spridit sig avsevärt under de senaste åren, vilket genererat en djupgående inverkan på hur människor interagerar och relaterar till varandra. Det är därför det är viktigt att på djupet analysera vilken roll J.J. Thomson spelar för närvarande, såväl som dess möjliga implikationer på kort och lång sikt. För detta ändamål kommer olika perspektiv och fallstudier att undersökas för att bättre förstå betydelsen och omfattningen av J.J. Thomson i det samtida samhället.
Joseph John Thomson  | |
 Thomson fotograferad omkring 1920–1925. | |
| Född | Joseph John Thomson. 18 december 1856 Cheetham Hill |
|---|---|
| Död | 30 augusti 1940 (83 år) Cambridge |
| Begravd | Westminster Abbey |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | University of Manchester Trinity College, Cambridge Victoria University of Manchester Universitetet i Cambridge  |
| Sysselsättning | Fysiker, matematiker, universitetslärare |
| Befattning | |
| Ordförande för Royal Society (1915–1920) Ordförande i Royal Geographical Society (1915–1920) | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Noterbara verk | Thomsons atommodell |
| Maka | Rose Thomson |
| Barn | George Paget Thomson (f. 1892) Joan Paget Thomson (f. 1903) |
| Föräldrar | Joseph James Thomson Emma Swindells |
| Utmärkelser | |
| Royal Medal (1894) Hodgkins-medaljen (1902) Hughesmedaljen (1902) Nobelpriset i fysik (1906) Copleymedaljen (1914) Albert-medaljen (1915) Franklinmedaljen (1922) Faraday-medaljen (1925) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge. Han fick Nobelpriset i fysik 1906.
Biografi
Thomson visade 1897 att katodstrålar är en ström av fria partiklar, och var därmed den som upptäckte elektronen. Han visade även som den förste år 1913 på förekomsten av isotoper i ett icke-radioaktivt ämne, och var den förste att använda masspektrometri.
Han har gett sitt namn till Thomsonspridning, där elektromagnetisk strålning sprids mot laddade partiklar (främst elektroner) utan energiförlust, liksom Thomsons atommodell, där elektronerna antogs ligga inbäddade i en svagt positivt laddad smet, likt plommon i en pudding.
Thomson tilldelades Hughesmedaljen 1902, Copleymedaljen 1914, Franklinmedaljen 1922 och Faradaymedaljen 1925. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908. Åtta av hans studenter, liksom hans son George Paget Thomson, tilldelades även de Nobelpris.
Referenser
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Sir J.J. Thomson, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, J. J. Thomson, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, Nobelprize.org , läst: 6 mars 2023.
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica , läst: 6 mars 2023.
- ^ läs online, nationalmaglab.org , läst: 6 mars 2023.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джозеф Джон”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 29 januari 2023.
- ^ läs online, www.phy.cam.ac.uk , läst: 6 mars 2023.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physics 1906, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 januari 2021.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ läs online, www.thersa.org .
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör J.J. Thomson.- Thomson, sir Joseph John i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- Nobelpriset i fysik 1906, från Nobelprize.org
- Biografi över J. J. Thomson, från Nobelprize.org
| ||||||||
|