Charles K. Kao

I dagens värld är Charles K. Kao fortfarande ett ämne av stor betydelse och intresse för en bred allmänhet. Dess relevans överskrider gränser och generationer, och dess inverkan har märkts inom olika sfärer av samhället. Från dess uppkomst till nutid har Charles K. Kao varit föremål för debatt, analys och reflektion, och ständigt genererat nya perspektiv och synsätt på dess betydelse och inflytande. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Charles K. Kao, undersöka dess utveckling över tid och dess relevans i det samtida sammanhanget. Genom en detaljerad analys och en kritisk blick kommer vi att försöka gräva djupare in i innebörden av Charles K. Kao och dess inverkan på våra liv, och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi kan förstå dess betydelse i dagens värld.

Charles Kao Nobelpristagare i fysik 2009
高锟
Charles K. Kao
Charles K. Kao
Född4 november 1933
Republiken Kina Shanghai, Kina
Död23 september 2018 (84 år)
Hongkong
Bosatt iHongkong
MedborgarskapUSA
Storbritannien
ForskningsområdeFiberoptik
Alma materSt. Joseph's College
Imperial College London
Känd förFiberoptik
Nämnvärda priserLiebmann Award (1978)
Bell Medal (1985)
Faraday-medaljen (1989)
McGroddy Prize (1989)
Prince Philip Medal (1996)
Japan Prize (1996)
Draper Prize (1999)
Nobelpriset i fysik (2009)

Charles Kuen Kao, född 4 november 1933 i Shanghai, död 23 september 2018 i Hongkong, var en kinesisk-brittisk-amerikansk ingenjör och forskare. Han tilldelades halva Nobelpriset i fysik 2009 "för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation". Den andra halvan delades mellan Willard S. Boyle och George E. Smith.

Kao, som från 1948 bodde i Hongkong, doktorerade 1965 i elektroteknik vid Imperial College London. Han var verksam som teknisk direktör vid Standard Telecommunication Laboratories i Harlow, Storbritannien, har varit rektor vid Chinese University of Hong Kong, och gick därifrån i pension 1996.

Charles K. Kao gjorde år 1966 en upptäckt som ledde till ett genombrott inom fiberoptiken. Han räknade noga ut vad som krävs för att optiska fibrer av glas ska kunna leda ljus långa sträckor. Med renare glas i fibern skulle ljussignalerna kunna färdas hundra kilometer utan att helt försvinna, jämfört med bara det tiotal meter som dåtidens fibrer förmådde transportera. Kao lyckades få andra forskare att dela hans vision av fiberoptikens framtid och fyra år senare, 1970, såg en första ultraren fiber dagens ljus.

Kao var ledamot av bland annat Academia Sinica (1992), Kinas vetenskapsakademi (utländsk ledamot, 1996), och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (utländsk ledamot).

Asteroiden 3463 Kaokuen är uppkallad efter Kao.

Referenser

Noter

Externa länkar