Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Herbert Kroemer, ett koncept som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Herbert Kroemer fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och olika tolkningar. Med tiden har Herbert Kroemer blivit ett ämne av intresse både i akademin och i dagliga samtal, och dess inflytande har spridit sig till flera områden och blivit en grundläggande referenspunkt för att förstå aktuella fenomen. I denna recension kommer olika perspektiv på Herbert Kroemer att utforskas, för att ge en bred och berikande vision om dess relevans och inverkan på det samtida samhället.
Herbert Kroemer | |
Född | 25 augusti 1928 Weimar, Thüringen, Tyskland |
---|---|
Död | 8 mars 2024 (95 år) |
Medborgare i | Tyskland och USA |
Utbildad vid | Göttingens universitet Jenas universitet |
Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | University of California, Santa Barbara University of Colorado Boulder |
Utmärkelser | |
J J Ebers Award (1973) IEEE Jack A. Morton Award (1986) Nobelpriset i fysik (2000) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem (2001) IEEE Medal of Honor (2002) IEEE Fellow Humboldtpriset Medlem av American Physical Society Alexander von Humboldt-stipendiat | |
Redigera Wikidata |
Herbert Kroemer, född 25 augusti 1928 i Weimar, Thüringen, död 8 mars 2024, var en tysk nobelpristagare i fysik år 2000. Han tilldelades priset för "utvecklingen av halvledarheterostrukturer för höghastighets- och optoelektronik". Han delade halva prissumman med ryssen Zjores Alfjorov. Den andra halvan tilldelades amerikanen Jack S. Kilby.
Kroemer tog doktorsgraden i fysik 1952 vid universitetet i Göttingen. Han var anställd bland annat vid RCA Laboratories, Princeton, NJ, USA 1954–1957 och vid Varian Associates, Palo Alto, CA, USA, 1959–1966. Han var professor i fysik vid University of Colorado, Boulder, 1968–1976 och därefter vid University of California, Santa Barbara, USA.
Kroemer, och Alfjorov, har uppfunnit och utvecklat snabba opto- och mikroelektroniska komponenter, som bygger på skiktade halvledarstrukturer, så kallade halvledarhetero-strukturer. Snabba transistorer byggda med heterostrukturteknik finns bland annat i radiosatellitlänkar och i basstationerna för mobil telekommunikation. Laserdioder byggda med samma teknik ingår i tekniken för Internets optiska fibrer. De finns också i till exempel CD-spelare, streckkodsläsare och laserpekare. Med heterostrukturteknik byggs också ljusstarka lysdioder som används i bromsljus på bilar, trafikljus och andra varningsljus.
|