Ferdinand Braun
I den här artikeln kommer vi att utforska Ferdinand Braun och dess inverkan på dagens samhälle. Ferdinand Braun har varit ett debattämne i flera år, och dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Ferdinand Braun spelat en avgörande roll i hur människor interagerar, kommunicerar och utvecklas. När vi går framåt i den digitala tidsåldern är det viktigt att förstå hur Ferdinand Braun fortsätter att forma vår värld och vilka konsekvenser det har för framtiden. Den här artikeln kommer att analysera de olika aspekterna av Ferdinand Braun och dess relevans i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande bild av dess betydelse och möjliga konsekvenser. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Ferdinand Braun!
Ferdinand Braun  | |
 | |
| Född | 6 juni 1850 Fulda, Tyskland |
|---|---|
| Död | 20 april 1918 (67 år) New York, USA |
| Begravd | Alter Dompfarrlicher Friedhof |
| Medborgare i | Kurfurstendömet Hessen och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg Humboldt-Universität zu Berlin, filosofie doktor, Strasbourgs universitet  |
| Sysselsättning | Fysiker, uppfinnare, universitetslärare |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Tübingens universitet Karlsruher Institut für Technologie Philipps-Universität Marburg Würzburgs universitet |
| Gift med | Amélie Bühler |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysik (1909) Hedersdoktor vid Technische Universität Wien | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Ferdinand Braun, född 6 juni 1850 i Fulda, Tyskland, död 20 april 1918 i New York, var en tysk fysiker. År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysik.
Braun blev 1877 professor i fysik i Marburg, 1880 i Strassburg, 1883 vid tekniska högskolan i Karlsruhe, 1885 i Tübingen och 1895 åter i Strassburg.
Braun är mest ihågkommen för att han 1897 konstruerade det första katodstråleröret, där avlänkning av en elektronstråle användes för att skriva på en skärm. Denna första version använde "Brauns rör", en kall katod och mycket hög spänning, men utvecklades snabbt vidare till praktiska oscilloskop och senare till TV-skärm. I tysktalande länder kallas katodstrålerör (CRT) fortfarande ofta "Braunska rör".
Nobelpriset fick Braun tillsammans med Guglielmo Marconi för att han hade lagt grunden till kristallmottagaren.
Den första lyckade mottagningen av signaler skedde med hjälp av tre antenner år 1905 av fysikern Karl Braun.
Källor
- ^ Ferdinand Braun, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.
- ^ SNAC, Karl Ferdinand Braun, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Marburger Professorenkatalog, Ferdinand Braun, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Браун Карл Фердинанд”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Браун Карл Фердинанд”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ läst: 23 mars 2021.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ The Nobel Prize in Physics 1909, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ferdinand Braun.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1909
- Nobelprize.org, Ferdinand Braun - biografi
- Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
|