I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Jack S. Kilby i det moderna samhället. Jack S. Kilby är ett ämne som har väckt intresse hos experter, akademiker och yrkesverksamma inom olika områden, på grund av dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera implikationerna av Jack S. Kilby i de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sfärerna, och undersöka hur detta fenomen har format våra uppfattningar, beteenden och mellanmänskliga relationer. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och debatter som har uppstått kring Jack S. Kilby, i syfte att belysa dess många aspekter och verkligheter.
Jack St. Clair Kilby | |
Född | 8 november 1923 Jefferson City, USA |
---|---|
Död | 20 juni 2005 (81 år) Dallas, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Illinois at Urbana-Champaign University of Wisconsin–Milwaukee University of Wisconsin–Madison Great Bend High School |
Sysselsättning | Uppfinnare, fotograf, ingenjör, datavetare, universitetslärare, fysiker |
Arbetsgivare | Texas Instruments (1958–) |
Utmärkelser | |
IEEE David Sarnoff-priset (1966) Stuart Ballantine-medaljen (1966) National Medal of Science (1969) IEEE Cledo Brunetti-priset (1978) National Inventors Hall of Fame (1982) Holley-medaljen (1982) Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1982) IEEE Medal of Honor (1986) Holley-medaljen (1989) Charles Stark Draper-priset (1989) National Medal of Technology and Innovation (1990) Kyotopriset för avancerad teknologi (1993) Washington Award (1999) Nobelpriset i fysik (2000) Harold Pender-utmärkelsen (2000) IEEE Fellow | |
Redigera Wikidata |
Jack St. Clair Kilby, född 8 november 1923 i Jefferson City, Missouri, död 20 juni 2005 i Dallas, Texas, var en amerikansk elektroingenjör och mottagare av Nobelpriset i fysik år 2000. Han tilldelades priset för sin "del i uppfinningen av den integrerade kretsen". Han tilldelades halva prissumman. Den andra halvan delades av tysken Herbert Kroemer och ryssen Zjores Alfjorov.
Kilby avlade civilingenjörsexamen i elektroteknik 1950 vid University of Wisconsin–Milwaukee. Han tog anställning vid Texas Instruments 1958. Under sommaren 1958 hade han inte rätt att ta ut semester utan var tvungen att jobba. Det var nu Kilby uppfann den integrerade kretsen och 1959 tog han ut patent på uppfinningen. Han var professor vid Texas A&M University åren 1978-1985.
Kilbys delaktighet i uppfinningen och utvecklingen av den integrerade kretsen (chippet) har revolutionerat modern mikroelektronik. Utan den integrerade kretsen skulle inte moderna datorer vara möjliga. Sådana kretsar ingår också numera i allt från tvättmaskiner och bilar till rymdsonder och medicinsk diagnostisk utrustning.
|