Välkommen till artikeln om Ernest Lawrence, ett ämne som väcker intresse hos miljontals människor runt om i världen. I det här inlägget kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna relaterade till Ernest Lawrence, från dess historia och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle. Längs dessa linjer kommer vi att upptäcka fascinerande fakta, analysera expertutlåtanden och dela med oss av praktiska råd för dem som vill fördjupa sig i detta spännande ämne. Gör dig redo att fördjupa dig i en kunskaps- och upptäcktsresa om Ernest Lawrence. Låt oss börja!
Ernest Lawrence | |
Född | Ernest Orlando Lawrence 8 augusti 1901 Canton, USA |
---|---|
Död | 27 augusti 1958 (57 år) Palo Alto, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Yale University University of Chicago University of Minnesota University of South Dakota St. Olaf College Augustana Academy |
Sysselsättning | Fysiker, kärnfysiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | University of California, Berkeley |
Gift med | Mary K. Blumer |
Utmärkelser | |
Hughesmedaljen (1937) Elliott Cresson-medaljen (1937) Comstock-priset i fysik (1938) Nobelpriset i fysik (1939) Dennis Gabor Medal and Prize (1940) Holley-medaljen (1942) Föreläsning till Sillimans minne (1945) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1951) Faraday-medaljen (1952) Enrico Fermi-priset (1957) National Inventors Hall of Fame (1982) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Medlem av American Physical Society | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Ernest Orlando Lawrence, född 8 augusti 1901 i Canton i South Dakota, död 27 augusti 1958 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk fysiker som medverkade i Manhattanprojektet. Bland annat rekryterade han Robert Oppenheimer till projektet.
Lawrence blev professor vid University of California i Berkeley 1930. Lawrence uppfann, tillsammans med Milton Stanley Livingstone, cyklotronen för vilket Lawrence tilldelades Nobelpriset i fysik 1939. Dessa byggdes i allt större skala och var de kraftfullaste partikelacceleratorerna innan synkrotroner började byggas på 1950-talet. Cyklotroner används än idag, främst inom nuklearmedicin.
Lawrence valdes 1952 in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory är uppkallade efter honom. Även grundämne 103 i det periodiska systemet, lawrencium (Lr), har fått sitt namn efter Ernest Lawrence.
|
|