Idag vill vi prata om Gerard 't Hooft. Detta ämne/person/datum har stor betydelse i dagens samhälle och har genererat stort intresse inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Gerard 't Hooft, från dess historia till dess inflytande på världen idag. Vi kommer att dyka ner i dess relevans i populärkulturen, dess inverkan på samhället och hur den har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess roll idag och dess projektion in i framtiden. Vi hoppas att den här artikeln är en användbar och berikande informationskälla för alla som är intresserade av Gerard 't Hooft.
Gerard 't Hooft | |
Gerard 't Hooft, 2008 | |
Född | 5 juli 1946 (77 år) Den Helder, Nederländerna |
---|---|
Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
Utbildad vid | Universitetet i Utrecht |
Sysselsättning | Teoretisk fysiker, fackboksförfattare, fysiker, professor, pedagog, universitetslärare |
Arbetsgivare | Universitetet i Utrecht CERN Universitetet i Leiden (1997–2011) |
Utmärkelser | |
Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (1979) Wolfpriset i fysik (1981) Lorentzmedaljen (1986) Spinozapriset (1995) Franklinmedaljen (1995) Nobelpriset i fysik (1999) High Energy and Particle Physics Prize (1999) Oskar Klein-medaljen (1999) Akademiepenning (1999) Hedersdoktor vid Kinas vetenskapliga och tekniska universitet (2004) Lomonosov-guldmedaljen (2010) Marcel Grossmann-priset (2021) Kommendör av Nederländska Lejonorden Officer av Hederslegionen Akademiehoogleraren | |
Webbplats | länk |
Redigera Wikidata |
Gerardus 't Hooft, född 5 juli 1946 i Den Helder, är en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1999. Han tilldelades priset för sina "avgörande insatser rörande kvantstrukturen hos teorin för elektrosvag växelverkan i fysiken". Han delade priset med sin landsman Martinus J.G. Veltman, som var hans handledare under doktorandtiden.
't Hooft doktorerade i fysik 1972 vid universitetet i Utrecht och har varit professor i fysik vid detta universitet sedan 1977. Han är ledamot av Nederländernas vetenskapsakademi sedan 1982.
't Hooft och Veltman utvecklade de matematiska grunderna för den så kallade Standardmodellen för elementarpartiklar som beskriver och grupperar alla kända sådana partiklar. Genom deras arbete kan partiklars egenskaper bättre beräknas och förutsägas. Mer specifikt utvecklade de en metod för att demonstrera att gaugeteorier med spontant symmetribrott är renormerbara. Det viktigaste exemplet på en sådan teori är teorin för den svaga växelverkan som föreslagits av Sheldon Glashow, Steven Weinberg och Abdus Salam. Detta bevis var det avgörande steget som ledde till att Standardmodellen accepterades bland fysiker i allmänhet.
Asteroiden 9491 Thooft är uppkallad efter honom.
|