Anne L'Huillier

I dagens värld har Anne L'Huillier blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och sektorer. Från dess påverkan på samhället till dess betydelse i den ekonomiska sfären har Anne L'Huillier fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Anne L'Huillier till ett så relevant ämne idag, analysera dess betydelse, dess implikationer och möjliga lösningar eller perspektiv för att ta itu med det. Med ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att ta upp hur Anne L'Huillier förändrar vårt sätt att förstå världen omkring oss, såväl som de möjliga konsekvenserna för framtiden.

Anne L'Huillier Nobelpristagare i fysik 2023
FöddAnne Geneviève L'Huillier
16 augusti 1958 (65 år)
Paris
Medborgare iFrankrike och Sverige
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Fontenay-aux-Roses
Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen,
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet
Lunds universitet (1995–1996)
Lunds universitet (1997–)
MakeClaes-Göran Wahlström
(g. 1994–)
SläktingarHenrik Wahlström
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i fysik (1998)
L'Oréal-UNESCO Award For Women in Science (2011)
Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (2013)
Carl Zeiss forskningspris (2013)
Emmy Noether Distinction for Women in Physics (2014)
Hedersdoktor vid Jenas universitet (2015)
Max Born Award (2021)
Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2022)
Wolfpriset i fysik (2022)
Officer av Hederslegionen (2022)
Nobelpriset i fysik (2023)
Kommendör av Hederslegionen (2023)
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (2024)
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (2024)
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (2024)
Medlem av Optical Society of America
Medlem av American Physical Society
Riddare av Hederslegionen
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: ), född 16 augusti 1958 i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.

Biografi

Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977, där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979. 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay, och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie. 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.

Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem. 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997. Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå. 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.

Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII. Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015. 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.

L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Utländska utmärkelser

Källor

  1. ^ Journal officiel de la République française, PRER2229710D.
  2. ^ läs online, Nobelprize.org .
  3. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, L'Huillier Wahlström, Anne Genevieve.
  4. ^ läs online, www.sudoc.fr .
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  7. ^ läs online, www.eps.org .
  8. ^ läs online, www.optica.org .
  9. ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es .
  10. ^ läs online, Nobelprize.org .
  11. ^ PRER2326400D.
  12. ^ läs online, www.aps.org , läst: 26 mars 2024.
  13. ^ H.M. Konungen har beslutat om ordens­förläningar för exceptionella insatser, läs online, läst: 8 april 2024.
  14. ^ läs online, www.u-bordeaux.fr .
  15. ^ https://www.ratsit.se/19580816-Anne_Genevieve_LHuillier_Wahlstrom_Lund/XfWYRpSbVY6cCBu3-15-HZWOAB6QwoLk0i14MtBUf5w
  16. ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 
  17. ^ UPMC, Université Pierre et Marie Curie -. ”Anne L'Huillier” (på fr-FR). Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226220010/http://www.upmc.fr/en/university/history_and_famous_people/doctors_honoris_causa/dhc_2013/anne_l_huillier.html. Läst 26 februari 2017. 
  18. ^ ”Prof. Anne L'huillier - AcademiaNet” (på engelska). www.academia-net.org. http://www.academia-net.org/profil/prof-anne-lhuillier/1135203. Läst 26 februari 2017. 
  19. ^ ”Anne L'Huillier”. Atomic Physics, Faculty of Engineering, LTH. http://www.atomic.physics.lu.se/research/attosecond_physics/group_members/anne_lhuillier/. Läst 26 februari 2017. 
  20. ^ ”Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt”. DN.SE. 3 oktober 2023. https://www.dn.se/sverige/nobelpristagaren-anne-l-huillier-fortsatte-forelasa-som-om-inget-hade-hant/. Läst 4 oktober 2023. 
  21. ^ ”Carl Zeiss Research Award” (på engelska). www.zeiss.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219003440/https://www.zeiss.com/corporate/int/innovation-and-technology/research-award-winners.html. Läst 26 februari 2017. 
  22. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 371, 374. ISBN 9789178449729 
  23. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19. Läst 26 feb 2017.
  24. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Nya ledamöter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227063702/http://www.kva.se/Nyheter/nyheter-2008-2001/Nya-ledamoter/. Läst 26 februari 2017. 
  25. ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
  26. ^ https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000046850463

Externa länkar