Robert B. Laughlin
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Robert B. Laughlin, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Robert B. Laughlin genererat debatter och reflektioner kring dess relevans inom olika områden. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess historia, analysera dess mest relevanta aspekter och undersöka dess inflytande på olika områden. Med ett djupgående förhållningssätt inbjuder denna läsning dig att upptäcka och bättre förstå nyanserna och komplexiteten som kännetecknar Robert B. Laughlin, och erbjuda nya perspektiv och reflektioner kring detta spännande ämne.
Robert Laughlin  | |
 | |
| Född | 1 november 1950 (73 år) Visalia, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Massachusetts Institute of Technology, filosofie doktor, University of California, Berkeley, filosofie kandidat, Redwood High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, fackboksförfattare, universitetslärare, akademiker |
| Arbetsgivare | Stanforduniversitetet Lawrence Livermore National Laboratory Bell Labs |
| Utmärkelser | |
| Ernest Orlando Lawrence-priset (1984) Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1986) Nobelpriset i fysik (1998) Benjamin Franklin-medaljen (1998) Onsagermedaljen Medlem av American Physical Society | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Robert B. Laughlin. Född i Visalia, Kalifornien 1 november 1950. Amerikansk nobelpristagare i fysik år 1998. Han tilldelades priset för sin "upptäckt av en ny form av kvantvätska med fraktionellt laddade exitationer". Han delade priset med tysken Horst L. Störmer och amerikanen Daniel C. Tsui.
Laughlin fick doktorsgrad i fysik 1979 vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA. Han är professor i fysik vid Stanford University sedan 1989.
Han belönades med Nobelpriset för upptäckten att elektroner i samverkan i starka magnetfält bildar en ny form av "partiklar" med laddningar som är bråkdelar av elektronens laddning. Störmer och Tsui gjorde upptäckten 1982 i ett experiment, där de utnyttjade extremt starka magnetfält och låga temperaturer. Inom ett år efter upptäckten lyckades Laughlin förklara deras resultat. Genom teoretisk analys visade han att elektronerna i ett starkt magnetfält kan kondensera och bilda en sorts kvantvätska, besläktad med de kvantvätskor som uppträder vid supraledning och i flytande helium.
Källor
- ^ SNAC, Robert B. Laughlin, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Robert B. Laughlin, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Munzinger Personen, Robert B. Laughlin, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, science.osti.gov .
- ^ läs online, www.aps.org .
- ^ The Nobel Prize in Physics 1998, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Robert B Laughlin”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 3 november 2018. https://web.archive.org/web/20181103170514/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/robert-b-laughlin-2. Läst 3 november 2018.
Externa länkar
|