Gabriel Lippmann
I dagens värld har Gabriel Lippmann blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av allmänheten. Sedan dess uppkomst har Gabriel Lippmann påverkat människors liv på olika sätt, liksom utvecklingen av samhället som helhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gabriel Lippmann och dess inflytande på världen idag. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess implikationer inom olika områden, har Gabriel Lippmann lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dessutom kommer vi att undersöka framtidsutsikterna för Gabriel Lippmann och hur dessa kan forma den verklighet vi står inför under de kommande åren.
Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann  | |
 | |
| Född | 16 augusti 1845 Bonnevoie, Luxemburg |
|---|---|
| Död | 13 juli 1921 (75 år) Atlanten |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure Lycée Henri IV Universitetet i Paris  |
| Sysselsättning | Fysiker, fotograf, uppfinnare, professor |
| Befattning | |
| Ordförande, Bureau des Longitudes (1904–1904) Ordförande, Fédération photographique de France (1908–) Ordförande, Franska vetenskapsakademin (1912–1912) | |
| Arbetsgivare | Laboratoire de recherches physiques de la faculté des sciences de Paris Universitetet i Paris |
| Maka | Laurence Lippmann |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1896) Nobelpriset i fysik (1908) Storofficer av Hederslegionen (1919) Framstegs-medaljen | |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann, född 16 augusti 1845 i Bonnevoie, Luxemburg, död 13 juli 1921, var en fransk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik 1908 för sin metod för att återge färger fotografiskt med interferens.
Biografi
Lippman, som var född av franska föräldrar, kom med sin familj redan 1848 till Frankrike. Han studerade fysik och kemi vid de främsta tyska universiteten, särskilt Heidelbergs, samt blev 1884 professor i matematisk fysik och 1886 i experimentell fysik vid Sorbonne i Paris. År 1875 uppmärksammades han för en avhandling angående de elektrokapillära fenomenen, vilka han även senare studerade. Samtidigt konstruerade han kapillärelektrometern, som blev ett högt värderat fysiskt instrument. Dessa undersökningar ledde honom att (1881) uttala principen om "la conservation de l'électricité", vilken ledde till viktiga slutsatser.
En hel del andra av Lippmanns arbeten faller inom elektricitetslärans område, såsom studier angående den galvaniska polarisationen och den elektriska induktionen (1889) samt uppfinningen av metoder för bestämning av vätskors elektriska ledningsförmåga (1876) och av enheten för resistans (ohm; 1882). Andra arbeten (1895–1896) berör astronomisk-fysiska frågor (coelostaten och pendeln).
Lippmanns mest bekanta arbete, varmed var sysselsatt från 1890, var frågan om fotografering i naturliga färger, vilken delvis ledde till praktiska resultat och gav honom Nobelpriset i fysik 1908. Han utgav även några läroböcker, såsom Cours d'acoustique et d'optique (1888) och Cours de thermodynamique (1889). Hans förnämsta arbeten publicerades i "Annales de chimie et de physique", "Comptes rendus de l'Académie des sciences" och "Journal de physique". Han kallades 1886 till medlem av Institut de France och 1906 av Vetenskapssocieteten i Uppsala.
Referenser
- Lippmann, Gabriel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Gabriel Lippmann, läst: 9 oktober 2017.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Find a Grave, Gabriel Jonas Lippman, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ RKDartists, läs online, läst: 13 juni 2020.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ fotoCH, läst: 4 april 2022.
- ^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 29 maj 2022.
- ^ läs online, Internet Archive .
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 219, läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physics 1908, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.
- ^ Cf. p. 82: J.A. Massard (1997): Gabriel Lippmann et le Luxembourg. in: J.P. Pier & J.A. Massard (éds): Gabriel Lippmann: Commémoration par la section des sciences naturelles, physiques et mathématiques de l’Institut grand-ducal de Luxembourg du 150e anniversaire du savant né au Luxembourg, lauréat du prix Nobel en 1908. Luxembourg, Section des sciences naturelles, physiques et mathématiques de l’Institut grand-ducal de Luxembourg en collaboration avec le Séminaire de mathématique et le Séminaire d’histoire des sciences et de la médecine du centre universitaire de Luxembourg: 81-111.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gabriel Lippmann.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1908 (engelska)
- Nobelprize.org, Gabriel Lippmann - biografi (engelska)
- Biografi i Jewish Encyclopedia (engelska)
- Om Lippmans metod att fotografiskt reproducera färgerna, Svensk Kemisk Tidskrift 1893
- Institute of Chemistry. The Hebrew University of Jerusalem
|