I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Giorgio Parisi har haft på det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har Giorgio Parisi varit ett ämne av intresse för både akademiker och allmänheten. Syftet med denna artikel är att på djupet analysera den roll som Giorgio Parisi har spelat i olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden. Genom en kritisk och reflekterande blick kommer vi att undersöka de olika nyanserna och perspektiven kring Giorgio Parisi, för att bättre förstå dess räckvidd och innebörd i samtiden.
Giorgio Parisi | |
Född | 4 augusti 1948 Rom, Italien |
---|---|
Medborgarskap | Italiensk |
Nationalitet | Italien |
Forskningsområde | teoretisk fysik |
Alma mater | La Sapienza |
ORCID | 0000-0001-6500-5222 |
Nämnvärda priser | Wolfpriset (2021), Nobelpriset i fysik (2021) |
Giorgio Parisi, född 4 augusti 1948 i Rom, är en italiensk fysiker, vars forskning har rört kvantfältteori, statistisk mekanik och komplexa system.
Giorgio Parisi utbildade sig till fysiker på La Sapienza-universitetet i Rom med examen 1970. Han var forskare på Laboratori Nazionali di Frascati 1971–1981. Mellan 1981 och 1992 var han professor i teoretisk fysik på Università degli studi di Roma Tor Vergata och därefter professor i kvantteori på La Sapienza.
Han fick Wolfpriset 2021 för banbrytande insatser inom organiserade system, partikelfysik och statistisk fysik. Samma år tilldelades han Nobelpriset i fysik tillsammans med Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann. Han fick priset för sina bidrag inom kvantkromodynamiken och studier av komplexa fysikaliska system.
|