Arthur Compton
Arthur Compton är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från dess inverkan på dagens samhälle till dess historiska relevans har Arthur Compton genererat passionerade diskussioner och debatter bland experter och fans. Med ett brett utbud av synpunkter och åsikter är _ var1 ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Arthur Compton, och ta upp dess inflytande i dagens värld och dess betydelse i olika sammanhang.
Arthur Compton  | |
 | |
| Född | Arthur Holly Compton 10 september 1892 Wooster, Ohio, USA |
|---|---|
| Död | 15 mars 1962 (69 år) Berkeley, USA |
| Begravd | Wooster Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Princeton University College of Wooster University of Chicago University of Minnesota Bluffton University  |
| Sysselsättning | Fysiker, teoretisk fysiker, universitetslärare, kärnfysiker |
| Befattning | |
| Styrelseledamot, Smithsonian Institution (1938–1956) Styrelseledamot (1957–1962) | |
| Arbetsgivare | University of Chicago Washington University in St. Louis Massachusetts Institute of Technology |
| Noterbara verk | Comptonspridning |
| Gift med | Betty Charity McCloskey |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1926) Rumford-priset (1926) Nobelpriset i fysik (1927) Matteuccimedaljen (1930) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi Guthrieföreläsning (1935) Hughesmedaljen (1940) Franklinmedaljen (1940) Richtmyer Memorial-priset (1941) Röntgen-plaketten (1957) AAAS Fellow Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Arthur Holly Compton, född 10 september 1892 i Wooster, Ohio, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884–1966) visade att röntgenstrålning inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar som han sen kallade fotoner. Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd. Detta blev 1923 känt som Comptoneffekten, vilken 1927 gav honom Nobelpriset i fysik tillsammans med C. T. R. Wilson.
Compton blev filosofie doktor 1916 och lärare i fysik vid University och Michigan samma år. Han var anställd vid Westinghouse lamp co. 1917–19 och bedrev vetenskapliga studier vid Cambridge 1919–20. Compton var professor i fysik vid Washington University 1920–23, och från 1923 vid University of Chicago.
Compton utförde betydande arbeten inom en rad områden av fysiken, framför allt inom atomfysiken. Bland annat utförde han våglängdsbestämningar av hårda gammastrålar. Compton lyckades också visa att röntgenstrålarna liksom det vanliga ljuset kunde totalreflekteras, och var den förste som med framgång använde diffraktionsgitter för upptagning av röntgenspektra.
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Arthur Holly Compton, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Arthur Compton, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Arthur Holly Compton, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Комптон Артур Холли”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Комптон Артур Холли”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 18 april 2023.
- ^ Arthur H. Compton (på engelska), Solomon R. Guggenheim Foundation, läs online.
- ^ läs online, www.amacad.org .
- ^ The Nobel Prize in Physics 1927 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 28 april 2020.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, s. 1, läs online, läst: 28 april 2020.
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .
- ^ läs online, aapt.org .
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Arthur Compton.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1927
- Nobelprize.org, Arthur Compton – Biografi
| ||||||||||||||||||||||
|