I dagens värld har Barry Barish blivit ett ämne av intresse för en mängd olika människor inom olika områden. Vare sig för dess relevans i historien, dess inverkan på det moderna samhället eller dess framtida implikationer, har Barry Barish fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Den här artikeln försöker utforska och analysera olika aspekter relaterade till Barry Barish, med syftet att ge en komplett och berikande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga konsekvenser, är vårt mål att erbjuda ett globalt och komplett perspektiv som gör det möjligt för våra läsare att till fullo förstå vikten av Barry Barish i den värld vi lever i.
Barry Barish | |
Född | Barry Clark Barish 27 januari 1936 Omaha, Nebraska, USA |
---|---|
Medborgarskap | Amerikanskt |
Nationalitet | Amerikansk |
Forskningsområde | Fysik |
Alma mater | University of California, Berkeley (fil. dr., 1962) |
Känd för | Gravitationsvågor |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i fysik (2017) |
Barry Clark Barish, född 27 januari 1936 i Omaha, Nebraska, är en amerikansk experimentalfysiker. Han är en ledande expert på gravitationsvågor och tilldelades 2017 års Nobelpris i fysik, tillsammans med Rainer Weiss och Kip Thorne, "för avgörande bidrag till LIGO-detektorn och observationen av gravitationsvågor".
Barish blev forskningsledare vid Laser Interferometer Gravitational-wave Observatory (LIGO) 1994 och dess direktör 1997. Han ledde ansträngningarna fram till finansiering från amerikanska National Science Foundation 1994, och sedan konstruktion och driftsättning 1997 av LIGO:s interferometrar i Livingston, Louisiana och Hanford, Washington. Han skapade också det samarbetsprojekt, LIGO Scientific Collaboration, som bedriver forskningen vid LIGO och nu räknar över 1 000 deltagare från hela världen.
|