Pierre Agostini

I den här artikeln kommer ämnet Pierre Agostini att behandlas ur olika perspektiv för att analysera dess inverkan på det nuvarande samhället. Genom historien har Pierre Agostini varit ett ämne för ständig debatt och dess inflytande har överskridit gränser och kulturer. Genom detta skrivande försöker vi fördjupa oss i Pierre Agostini och förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget, utforska dess implikationer och konsekvenser. Genom reflektion och analys är syftet att erbjuda en övergripande vision av Pierre Agostini och dess relevans inom olika områden, ställa frågor och reflektioner som inbjuder till reflektion och debatt kring detta ämne som är så aktuellt idag.

Pierre Agostini
Född	23 juli 1941 (82 år) Tunis
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	Aix-Marseille Université, 1968 prytanée national militaire, 1959
Sysselsättning	Fysiker
Arbetsgivare	CEA Saclay (1969–2002) Ohio State University (2005–)
Utmärkelser
Gustave-Ribaut prize (1995) Gay-Lussac Humboldt-priset (2003) William F. Meggers Award (2007) Medlem av Optical Society of America (2008) Nobelpriset i fysik (2023) Kommendör av Hederslegionen (2023)
Redigera Wikidata

Pierre Agostini, född 1941, är en fransk-amerikansk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Ferenc Krausz och Anne L'Huillier för deras arbete med experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia.

Agostini blev filosofie doktor 1968 vid Aix-Marseille Université och är verksam vid Ohio State University sedan 2005.

Källor

1. ^ IEEE Journal of Quantum Electronics, december 1970, s. 808, P. Agostini, läs online, läst: 3 oktober 2023.
2. ^ IEEE Journal of Quantum Electronics, december 1970, läs online, läst: 3 oktober 2023.
3. ^ läs online, www.optica.org .
4. ^ Pierre Agostini | Department of Physics (på engelska), läs online, läst: 3 oktober 2023.
5. ^ läs online, www.pourlascience.fr .
6. ^ läs online, dokumen.tips .
7. ^ läs online, dimauro.osu.edu , läst: 3 oktober 2023.
8. ^ läs online, www.academie-sciences.fr , läst: 4 oktober 2023.
9. ^ läs online, cache.media.enseignementsup-recherche.gouv.fr .
10. ^ läs online, Nobelprize.org .
11. ^ PRER2326399D.
12. ^ ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 

Externa länkar

• Pierre Agostini hos Nobelstiftelsen (på engelska)

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 203011785 • LCCN: n95065025 • ISNI: 0000 0000 4398 0169 • ORCID: 0000-0002-7741-4581 • GND: 1304800806 • SUDOC: 030878950 • BNF: cb12220665f (data)