I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Ivar Giæver, ett ämne av stort intresse som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Ivar Giæver är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter, från dess påverkan på samhället till dess implikationer på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Ivar Giæver, med syftet att ge en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag. Det är viktigt att förstå vikten av Ivar Giæver och dess inflytande på olika aspekter av våra liv, varför denna artikel försöker ge en heltäckande och berikande vision av det.
Ivar Giæver | |
Född | 5 april 1929 (95 år) Bergen |
---|---|
Medborgare i | Norge och USA |
Utbildad vid | Rensselaer Polytechnic Institute Norges tekniske høgskole Clare Hall Hamars katedralskola |
Sysselsättning | Fysiker, forskare, ingenjör, universitetslärare |
Arbetsgivare | Rensselaer Polytechnic Institute |
Utmärkelser | |
Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1965) Guggenheimstipendiet (1969) Nobelpriset i fysik (1973) Gunnerusmedaljen (2010) Onsagermedaljen | |
Webbplats | homepages.rpi.edu/~giaevi/ |
Redigera Wikidata |
Ivar Giæver, född 5 april 1929 i Bergen i Norge, är en norsk-amerikansk fysiker och nobelpristagare.
Ivar Giæver och japanen Leo Esaki tilldelades halva prissumman av Nobelpriset i fysik 1973 "för deras experimentella upptäckter rörande tunnelfenomenet i halvledare, respektive supraledare". Den andra halvan tilldelades engelsmannen Brian Josephson.
Giæver är ledamot av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). Han invaldes 1986 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Giæver är vetenskaplig rådgivare till den amerikanska klimatskeptiska tankesmedjan The Heartland Institute. Den 13 september 2011 lämnade Giæver American Physical Society på grund av dess ståndpunkt i klimatfrågan.
|