Gustav Hertz
I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Gustav Hertz i dagens samhälle. Från dess relevans i historien till dess inverkan på den moderna världen har Gustav Hertz varit ett ämne av konstant intresse för både akademiker, experter och vanliga människor. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Gustav Hertz och dess inflytande på olika aspekter av samhälle, kultur och vardagsliv. Dessutom kommer vi att ta upp de kontroverser och debatter som har omgett Gustav Hertz, såväl som dess utveckling över tiden. Den här artikeln syftar till att ge en komplett och balanserad bild av Gustav Hertz, för att fördjupa dess förståelse och uppskattning i det aktuella sammanhanget.
Gustav Hertz, född 22 juli 1887 i Hamburg, död 30 oktober 1975 i Berlin, var en tysk vetenskapsman, professor och nobelpristagare. Han var brorson till Heinrich Hertz.
Biografi
Hertz föddes i Hamburg och studerade vid universiteten i Göttingen, München och Berlin tills han utexaminerades 1911. 1913 påbörjade han en tjänst som forskningsassistent vid Berlins universitet, men var tvungen att lämna tjänsten redan året därpå på grund av första världskriget. Under kriget skadades Hertz allvarligt, men kunde ändå återvända till Berlin 1917 där han nu fick tjänst som "Privatdocent". Mellan 1920 och 1925 arbetade han i fysiklaboratoriet vid Philips lampfabrik i Eindhoven.
1925 blev Hertz vald till professor och chef för Institutet för fysik vid Halles universitet, där han stannade till 1928 innan han återigen flyttade till Berlin för att bli chef för Institutet för fysik vid Technische Hochschule Berlin. Av politiska skäl lämnade han den akademiska världen 1935 för att istället verka i industrin genom sin tjänst som chef för Siemens forskningslaboratorium.
Vid krigsslutet 1945 valde Hertz att flytta till Sovjetunionen, där han arbetade till 1954, då han tilläts att flytta till Östtyskland och fick tjänst som forskningsbas för Institutet för fysik vid Karl-Marx-Universität i Leipzig. Där stannade han till sin pension.
Hertz mottog 1925 Nobelpriset i fysik tillsammans med professor James Franck för deras upptäckt om de lagar som styr vid en kollision mellan en elektron och en atom (Franck-Hertz försök) och 1951 Max Planck-medaljen med James Franck.
Gustav Hertz var far till Hellmuth Hertz och farfar till Hans Hertz.
Källor
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ Encyclopædia Britannica, Gustav Hertz, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Gustav Ludwig Hertz, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.
- ^ läs online, www.friedhof-hamburg.de .
- ^ Find a Grave, läs online.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Hertz, Gustav, Encyclopedia of World Biography (på engelska), Gale, encyclopedia.com, läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physics 1925, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 31 januari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustav Hertz.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1925
- Nobelprize.org, Gustav Hertz – biografi
|