J. Michael Kosterlitz

I den här artikeln kommer vi att utforska J. Michael Kosterlitz ur olika perspektiv och analysera dess betydelse, inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess utveckling idag har J. Michael Kosterlitz varit föremål för intresse och debatt bland experter, akademiker och hobbyister. Genom en detaljerad analys syftar vi till att belysa de mindre kända aspekterna av J. Michael Kosterlitz, samt lyfta fram dess inflytande inom så varierande områden som vetenskap, kultur, teknik eller samhället i stort. Med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att ta upp de många aspekterna av J. Michael Kosterlitz för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Michael Kosterlitz
Född	John Michael Kosterlitz 22 juni 1943 (80 år) Aberdeen
Medborgare i	Storbritannien och USA
Utbildad vid	Gonville and Caius College Robert Gordon's College Brasenose College
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare
Arbetsgivare	Brown University Universitetet i Birmingham
Föräldrar	Hans Kosterlitz
Utmärkelser
Maxwell-medaljen (1981) Lars Onsager-priset (2000) Nobelpriset i fysik (2016) Medlem av American Physical Society
Webbplats	vivo.brown.edu/display/jkosterl
Redigera Wikidata

John Michael Kosterlitz, född 22 juni 1943 i Aberdeen i Skottland, är en brittisk professor i fysik vid Brown University och son till biokemisten Hans Kosterlitz. Han tilldelades 2016 års Nobelpris i fysik tillsammans med David J. Thouless och Duncan Haldane för sitt arbete med kondenserade materiens fysik.

Han föddes i Aberdeen, Skottland som son till tysk-judiska invandrade föräldrar. Han tog sin examen vid Gonville and Caius College i Cambridge. År 1969 blev han filosofie doktor vid Brasenose College, Oxfords universitet.

2016 tilldelades J. Michael Kosterlitz Nobelpriset i fysik.

Referenser

1. ^ Lars Onsager Prize (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.
2. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.
3. ^ The Nobel Prize in Physics 2016, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.
4. ^ The Nobel Prize amounts, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.
5. ^ Le Nobel de physique attribué à trois Britanniques pour leurs recherches sur la matière (på franska), Le Monde, 4 oktober 2016, läs online.
6. ^ British trio win Nobel prize in physics 2016 for work on exotic states of matter – live

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör J. Michael Kosterlitz.
  Bilder & media
• Lars Onsager recipient 2000
• Launch of Kosterlitz Centre in Aberdeen 2010
• Forskningsprofil vid Brown University

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)

Auktoritetsdata • VIAF: 125145662623205031428 • ORCID: 0000-0002-2608-6952 • GND: 1136327797 • Alvin: alvin-person:34900