I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Zjores Alfjorov på djupet, analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess inflytande på olika aspekter av samhället. Genom historien har Zjores Alfjorov spelat en avgörande roll i människors liv, deras utveckling och utveckling. Från dess ursprung till nutid har Zjores Alfjorov varit föremål för debatt, studier och intresse av experter och fans. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa de olika aspekterna relaterade till Zjores Alfjorov, och undersöka dess inverkan på kultur, ekonomi, politik och andra områden i det dagliga livet.
Zjores Ivanovitj Alfjorov | |
Zjores Alfjorov, 14 december 2011. | |
Född | 15 mars 1930 Vitsebsk |
---|---|
Död | 1 mars 2019 (88 år) Sankt Petersburg |
Begravd | Komarovos begravningsplats |
Medborgare i | Sovjetunionen och Ryssland |
Utbildad vid | Sankt Petersburgs elektrotekniska universitet, |
Sysselsättning | Fysiker, uppfinnare, politiker, ledamot av Statsduman |
Befattning | |
Ledamot av Statsduman (1995–2019) | |
Arbetsgivare | Rysslands Vetenskapsakademi akademiska universitetet i St. Petersburg |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti | |
Gift med | Tamara Darskaja (g. 1967–) |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysik, 2000 Se lista | |
Redigera Wikidata |
Zjores Ivanovitj Alfjorov, född 15 mars 1930 i Vitsebsk i Vitryssland i dåvarande Sovjetunionen, död 1 mars 2019 i Sankt Petersburg, en rysk nobelpristagare i fysik. Han tilldelades år 2000 priset för "utvecklingen av halvledarheterostrukturer för höghastighets- och optoelektronik". Han delade halva prissumman med tysken Herbert Kroemer. Den andra halvan tilldelades amerikanen Jack S. Kilby.
Alfjorov tog doktorsgrad i fysik och matematik 1970 vid A.F. Ioffe Physico-Technical Institute i S:t Petersburg (dåvarande Leningrad) i Ryssland. Han har varit föreståndare för detta institut sedan 1987.
Alfjorov, och Kroemer, har uppfunnit och utvecklat snabba opto- och mikroelektroniska komponenter, som bygger på skiktade halvledarstrukturer, så kallade halvledarhetero-strukturer. Snabba transistorer byggda med heterostrukturteknik finns bland annat i radiosatellitlänkar och i basstationerna för mobil telekommunikation. Laserdioder byggda med samma teknik ingår i tekniken för Internets optiska fibrer. De finns också i cd-spelare, streckkodsläsare och laserpekare med mera. Med heterostrukturteknik byggs också ljusstarka lysdioder som används i bromsljus på bilar, trafikljus och andra varningsljus.
|