Syukuro Manabe
Idag vill vi fördjupa oss i den spännande världen av Syukuro Manabe. Oavsett om vi talar om historien om Syukuro Manabe, dess inverkan på samhället idag eller dess möjliga tillämpningar i framtiden, är Syukuro Manabe ett ämne som aldrig slutar att förvåna oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Syukuro Manabe, från dess ursprung till dess implikationer i det dagliga livet. Oavsett om du är expert på ämnet eller bara upptäcker dess existens, inbjuder vi dig att fördjupa dig i detta fascinerande universum och upptäcka allt som Syukuro Manabe har att erbjuda oss.
Syukuro Manabe  | |
.jpg) Syukuro Manabe, 2018. | |
| Född | 21 september 1931 (92 år) Shinritsu, Japan |
|---|---|
| Medborgare i | Japan och USA |
| Utbildad vid | Tokyos universitet Ehime Prefectural Mishima High School  |
| Sysselsättning | Klimatolog, meteorolog |
| Arbetsgivare | National Oceanic and Atmospheric Administration Princeton University |
| Utmärkelser | |
| Carl-Gustaf Rossby-medaljen (1992) Blue Planet Prize (1992) Roger Revelle Medal (1993) Asahipriset (1995) Volvos miljöpris (1997) Milutin Milankovic Medal (1998) William Bowie-medaljen (2010) Benjamin Franklin-medaljen (2015) Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2016) Crafoordpriset (2018) Crafoordpriset i geovetenskap (2018) Nobelpriset i fysik (2021) | |
| Redigera Wikidata | |
Syukuro "Suki" Manabe (japanska: 真鍋 淑郎, Manabe Shukurō), född 21 september 1931 i prefekturen Ehime i Japan, är en japansk meteorolog och klimatforskare, som var tidig med att använda datorkraft för att simulera klimatförändringar.
Han disputerade 1958 vid Tokyos universitet och flyttade till USA för att fram till 1997 arbeta på U.S. Weather Bureau, numera NOAAs Geophysical Fluid Dynamics Laboratory, först i Washington D.C. och senare i Princeton. Mellan 1997 och 2001 var han chef för forskningsavdelningen för global uppvärmning på Frontier Research System for Global Change i Japan. Han återvände till USA 2002, som gästforskare vid Princeton University.
Syukuro Manabe fick Carl-Gustaf Rossby-medaljen 1992. Han fick Crafoordpriset tillsammans med Susan Solomon 2018 "för fundamentala bidrag till förståelsen av atmosfäriska spårgasers roll i jordens klimatsystem". Han tilldelades tillsammans med Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi 2021 års nobelpris i fysik för sina bidrag till fysikaliska modeller av jordens klimat.
Källor
- Denna artikel är baserad på artikeln Syukuro Manabe på engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ läs online, www.crafoordprize.se .
- ^ läs online, scholar.princeton.edu .
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.
- ^ läs online, www.ametsoc.org .
- ^ läs online, www.blueplanetprize.org .
- ^ läs online, www.agu.org .
- ^ läs online, www.asahi.com .
- ^ läs online, www.environment-prize.com .
- ^ läs online, honors.agu.org .
- ^ Syukuro Manabe & Anthony J. Broccoli, Syukuro Manabe receives 2010 William Bowie Medal, vol. 92, 1, Eos, 4 januari 2011, s. 5, 10.1029/2011EO010009.
- ^ läs online, www.fi.edu .
- ^ läs online, www.crafoordprize.se .
- ^ Nobelprize.org, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 oktober 2021.
- ^ ”Kungliga Vetenskapsakademiens webbplats”. Arkiverad från originalet den 21 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180121072455/http://kva.se/sv/pressroom/pressmeddelanden/tva-legendariska-klimatforskare-far-arets-crafoordpris. Läst 20 januari 2018.
- ^ Crafoordprisets webbplats
- ^ ”The Nobel Prize in Physics 2021” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2021/summary/. Läst 5 oktober 2021.
Externa länkar
- Syukuro Manabe hos Nobelstiftelsen (på engelska)
|