I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Kai Siegbahn, vilket är ett ämne av stor relevans idag. Kai Siegbahn är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt inom olika områden, från politik till vetenskap. Det är viktigt att noggrant analysera denna fråga, eftersom den har en betydande inverkan på samhället och vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kai Siegbahn, från dess historiska ursprung till dess implikationer i den moderna världen. Vi hoppas att den här artikeln belyser Kai Siegbahn och bidrar till förståelsen av detta mycket relevanta ämne.
Kai Siegbahn RNO, LVA, LVS, LIVA, LVSU | |
Kai Manne Börje Siegbahn i Uppsala, 1981 | |
Född | Kai Manne Börje Siegbahn 20 april 1918 Lund |
---|---|
Död | 20 juli 2007 (89 år) Ängelholm, Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet Stockholms universitet |
Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | Kungliga Tekniska högskolan Uppsala universitet |
Barn | Hans Siegbahn Per Siegbahn (f. 1945) |
Föräldrar | Manne Siegbahn Karin Högbom |
Släktingar | Bo Siegbahn (syskon) |
Utmärkelser | |
Björkénska priset (1955) Sixten Heymans pris (1971) Björkénska priset (1977) Torbern Bergmanmedaljen (1979) Nobelpriset i fysik (1981) | |
Redigera Wikidata |
Kai Manne Börje Siegbahn, född 20 april 1918 i Lund, död 20 juli 2007 i Ängelholm, var en svensk fysiker och nobelpristagare. Han var son till Manne Siegbahn, bror till Bo Siegbahn och far till Per Siegbahn, Hans Siegbahn och Nils Siegbahn.
Siegbahn studerade i Uppsala och blev där filosofie kandidat, för att sedan vid Stockholms högskola disputera och bli filosofie doktor i fysik samt docent. Han var professor vid Tekniska högskolan i Stockholm 1951–1954 och upprätthöll sedan faderns professur i experimentell fysik vid Uppsala universitet 1954–1984.
Siegbahn var son till nobelpristagaren Manne Siegbahn och Karin Högbom, och fick själv Nobelpriset i fysik 1981, för sina "bidrag till utvecklingen av den högupplösande elektronspektroskopien". Han erhöll halva prissumman; den andra halvan delades av Nicolaas Bloembergen och Arthur L. Schawlow.
Kai Siegbahn invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala 1955, Kungliga Vetenskapsakademien 1958 och Ingenjörsvetenskapsakademien 1968.
Siegbahnsalen är den största undervisningssalen på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet och är uppkallad efter Kai Siegbahn.
Kai Siegbahn ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Företrädare: Hjalmar Lindroth |
Inspektor för Östgöta nation 1960–1969 |
Efterträdare: Karl-Gustaf Hildebrand |
|