Frederick Hopkins
Idag ska vi prata om Frederick Hopkins, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Frederick Hopkins är ett begrepp som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Frederick Hopkins och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess dagliga implikationer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Frederick Hopkins för att bättre förstå dess betydelse och relevans i den moderna världen. Utan tvekan är Frederick Hopkins ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och dess inflytande fortsätter att växa med tiden. Följ med oss på denna fascinerande resa för att upptäcka mer om Frederick Hopkins!
Frederick Hopkins  | |
 | |
| Född | 20 juni 1861 Eastbourne, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 16 maj 1947 (85 år) Cambridge |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | King's College London Guy's Hospital Trinity College, Cambridge University of London Imperial College School of Medicine  |
| Sysselsättning | Biokemist, universitetslärare, läkare, kemist |
| Befattning | |
| Ordförande för Royal Society (1930–1935) | |
| Arbetsgivare | King's College London Universitetet i Cambridge |
| Utmärkelser | |
| Croonian Medal and Lecture (1915) Balymedaljen (1915) Royal Medal (1918) Copleymedaljen (1926) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1929) Albert-medaljen (1934) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi Knight Bachelor Cameron Prize (Edinburghs universitet) Förtjänstorden Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Frederick Gowland Hopkins, född 20 juni 1861 i Eastbourne, Sussex, död 16 maj 1947 i Cambridge, var en brittisk läkare och biokemist. År 1929 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Hopkins blev 1913 professor i biokemi vid Cambridge University, och var en av vitaminforskningens grundläggare. År 1901 upptäckte han aminosyran tryptofan. Härigenom kom han in på frågan om äggvitekropparnas fullvärdighet i biologiskt hänseende. Utfodringsförsök med rena substanser, vilka han senare utförde på råttor, övertygade honom snart att tillväxten blir ofullständig och snart avstannar, om man uteslutande använder fett, äggvita, kolhydrater, vatten och salter. Hopkins visade att tillförsel av små mängder mjölk åter satte igång tillväxten. Redan 1906 och 1909 meddelade Hopkins dessa rön, men först 1912 kom den utförliga publikationen med beviset för ett fettlösligt vitamin som nödvändigt för tillväxten. Dessa och Christiaan Eijkmans upptäckter av vitaminerna innebar en revolution inom näringsläran och skapade också nya möjligheter till förståelse för ett flertal bristsjukdomar och deras förebyggande. Välkända är även Hopkins undersökningar av mjölksyrebildningen i vävnaderna genom att från levande vävnader isolera ämnet glutation.
Asteroiden 9677 Gowlandhopkins är uppkallad efter honom.
Referenser
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Sir Frederick Gowland Hopkins, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Frederick Gowland Hopkins, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Frederick Gowland Hopkins, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Magnús Magnússon, Chambers Biographical Dictionary, W & R Chambers, 1990, ISBN 978-0-550-16041-6.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хопкинс Фредерик Гоуленд”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 februari 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хопкинс Фредерик Гоуленд”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1929 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 8 januari 2019.
- ^ läs online, www.thersa.org .
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .
- ^ ”Minor Planet Center 9677 Gowlandhopkins” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9677. Läst 11 juni 2023.
Källor
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 299.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Frederick Hopkins.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1929
- Nobelprize.org, Frederick Hopkins - biografi
| ||||||||
|