Thomas H. Morgan
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Thomas H. Morgan, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika områden. Thomas H. Morgan har varit föremål för debatt och analys av experter inom området, som har lyft fram vikten av att förstå och reflektera över dess implikationer. Under hela denna artikel kommer vi att undersöka olika perspektiv och forskning relaterade till Thomas H. Morgan, med målet att ge en heltäckande och uppdaterad bild av detta ämne. På samma sätt kommer vi att utforska dess inflytande på samhället, ekonomin, politiken och andra relevanta aspekter, för att förstå dess omfattning och inverkan i det aktuella sammanhanget.
Thomas H. Morgan  | |
 | |
| Född | 25 september 1866 Lexington, USA |
|---|---|
| Död | 4 december 1945 (79 år) Pasadena, USA |
| Begravd | Mountain View Cemetery and Mausoleum |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Johns Hopkins University, University of Kentucky, Columbiauniversitetet  |
| Sysselsättning | Evolutionsbiolog, universitetslärare, fysiolog, läkare, genetiker, zoolog, biolog |
| Arbetsgivare | Bryn Mawr College (1891–1904) Columbiauniversitetet (1904–1927) California Institute of Technology (1928–) |
| Maka | Lilian Vaughan Morgan (g. 1904–) |
| Barn | 4 |
| Föräldrar | Charlton Hunt Morgan Ellen Key Howard |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1919) Croonian Medal and Lecture (1922) Föreläsning till Sillimans minne (1924) Darwinmedaljen (1924) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1933) Copleymedaljen (1939) | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Thomas Hunt Morgan, född 25 september 1866 i Lexington, Kentucky, död 5 december 1945 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk zoolog och genetiker. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1933 för sin upptäckt av gener och deras placering på kromosomer. Även några av Thomas H. Morgans studenter belönades med Nobelpriset, nämligen George Wells Beadle (1958), Edward B. Lewis (1995) och Hermann Joseph Muller (1946).
Morgan blev filosofie doktor vid Johns Hopkins University, var 1891–1904 professor i biologi vid Bryn Mawr College i Pennsylvania och 1904–28 professor i experimentell zoologi vid Columbia University. 1929 blev han professor vid California Institute of Technology. Morgans främsta insats var att han med bananflugan som försöksobjekt lyckades klarlägga faktorskopplingens natur och lade grunden till kromosomteorin för förklaring av klyvingsföreteelserna, enligt vilken kromosomernas gener är bärare av arvsmassan.
Bland hans skrifter märks den tillsammans med Calvin Blackman Bridges och andra utgivna The mechanism of Mendelian heredity (2:a upplagan 1923), The physical basis of heredity (1919), och The theory of the gene (1926).
Morgan invaldes 1925 i Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1927 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Se även
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 135
- Morgan, Thomas Hunt i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Thomas Hunt Morgan, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Thomas Hunt Morgan, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Морган Томас Хант”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Biographical Memoirs of the Royal Society (på engelska), läs online, läst: 18 augusti 2017.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 252, läs online.
- ^ läs online, docs.google.com .
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1933, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Thomas H. Morgan.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1933
- Nobelprize.org, Thomas Morgan – biografi
| ||||||||
|