Didier Queloz
I dagens värld har Didier Queloz fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är en protagonist på den politiska scenen, som ett centralt ämne i akademiska debatter eller som ett kulturellt fenomen, har Didier Queloz lyckats fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av samhället. Dess inflytande sträcker sig till olika områden, från ekonomin till människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Didier Queloz, analysera dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet och undersöka orsakerna bakom dess ökande relevans.
Didier Queloz  | |
 Didier Queloz, 2012. | |
| Född | Didier Patrick Queloz 23 februari 1966 Lausanne, Schweiz |
|---|---|
| Medborgare i | Schweiz |
| Utbildad vid | Genèves universitet  |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge Genèves universitet ETH Zürich ETH Zürich (2021–) |
| Utmärkelser | |
| Premio Fundación BBVA Fronteras del Conocimiento (2011) Clarivate Citation Laureates (2013) Wolfpriset i fysik (2017) Nobelpriset i fysik (2019) Fellow of the Royal Society (2020) | |
| Redigera Wikidata | |
Didier Patrick Queloz, född 23 februari 1966, är en schweizisk astronom som är känd för att ha upptäckt många exoplaneter runt andra stjärnor. Han är medarbetare i en forskargrupp ledd av Michel Mayor vid Institutionen för astronomi vid universitetet i Genève. Han och Michel Mayor belönades "för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna", med tillsammans hälften av Nobelpriset i fysik 2019.
Didier Queloz var doktorand vid universitetet i Genève när han och Michel Mayor upptäckte den första exoplaneten kring en stjärna i huvudserien. Queloz utförde en analys på stjärnan 51 Pegasi och mätte dess radiella hastighet med hjälp av dopplereffekten. Han var förvånad över att hitta en planet med en omloppstid på bara 4,2 dagar. Analysen var en övning som hjälpte honom att finslipa sina färdigheter. Planeten, 51 Pegasi b, är en så kallad het Jupiter som utmanar tidigare accepterade synpunkter om planetbildning. Tillsammans med Michel Mayor mottog Queloz 2011 års BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Awards för utvecklingen av nya astronomiska instrument och experimentella tekniker vilka ledde till den första observationen av planeter utanför vårt solsystem.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Didier Queloz, 13 februari 2015.
Noter
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.
- ^ läs online, www.wolffund.org.il .
- ^ Twitter, NobelPrize, läs online.
- ^ The Nobel Prize in Physics 2019, Kungliga Vetenskapsakademien, Nobelprize.org, 8 oktober 2019, läs onlineläs online, läst: 8 oktober 2019.
- ^ läs online, royalsociety.org , läst: 30 april 2022.
- ^ ”Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande”. KVA. 8 oktober 2019. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220811052642/https://www.kva.se/nyheter/nobelpriset-i-fysik-2019/. Läst 9 december 2019.
- ^ Overbye, Dennis (12 maj 2013). ”Finder of New Worlds”. New York Times. http://www.nytimes.com/2014/05/13/science/finder-of-new-worlds.html. Läst 13 maj 2014.
- ^ Mayor, Michael; Queloz, Didier (1995). ”A Jupiter-mass companion to a solar-type star”. Nature 378 (6555): sid. 355–359. doi:.
Externa länkar
- Didier Queloz webbsida
- Populärvetenskaplig information om nobelpriset i fysik 2019 från KVA, på svenska
|