Vitalij Ginzburg

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Vitalij Ginzburg och allt det har att erbjuda. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle, genom dess tillämpningar inom olika områden, har Vitalij Ginzburg varit föremål för intresse och studier under lång tid. På sidorna som följer kommer vi att noggrant analysera alla aspekter relaterade till Vitalij Ginzburg, vilket ger en komplett och detaljerad vision som gör att vi bättre kan förstå dess betydelse och inflytande på vårt dagliga liv. Följ med oss ​​på denna rundtur i Vitalij Ginzburg och upptäck allt detta tema har att erbjuda.

Vitalij Ginzburg Nobelpristagare i fysik 2003
Född4 oktober 1916
Moskva
Död8 november 2009 (93 år)
Moskva
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland, Sovjetunionen och Ryssland
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet
Moskvauniversitetet
SysselsättningFysiker, universitetslärare, forskare, uppfinnare, teoretisk fysiker
ArbetsgivareLebedevinstitutet för fysik
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
Gift medOlga Ginzburg
Nina Jermakova Ginzburg
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik, 2003
Se lista
Redigera Wikidata

Vitalij Lazarevitj Ginzburg (ryska: Виталий Лазаревич Гинзбург), född 4 oktober (enl. n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor". Han delade prissumman med rysk-amerikanen Alexei A. Abrikosov och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.

Ginzburg tog doktorsexamen i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare chef för teorigruppen på P.N. Lebedevinstitutet för fysik i Moskva.

Ginzburg utvecklade under 1950-talet teorier för så kallade typ-I-supraledare som senare vidareutvecklats av Abrikosov för att även förklara andra typer av supraledare. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält. Han ansågs också, tillsammans med Andrej Sacharov, som den sovjetiska vätebombens fader. Ginzburg tilldelades Wolfpriset i fysik 1994/1995 för sitt bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.

Ginzburg föddes i en judisk familj, men var uttalad ateist. Ginzburg avled den 8 november 2009.

Asteroiden 8132 Vitginzburg är uppkallad efter honom.

Utmärkelser

Källor

  1. ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 14 oktober 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гинзбург Виталий Лазаревич”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  3. ^ Vitalij Ginzburg, On the theory of superconductivity, vol. 2, 6, Il nuovo cimento giornale di fisica, december 1955, s. 1234-1250, 10.1007/BF02731579, läs online.
  4. ^ Nobel-winning Russian physicist dies at 93 (på engelska), Dawn, 9 november 2009, läs online.
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  6. ^ Week ending Saturday, November 14, 2009, Life In Legacy (på engelska), läs online.
  7. ^ Encyclopædia Britannica, Vitaly Lazarevich Ginzburg, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  8. ^ Vitaly Ginzburg (på engelska), The Daily Telegraph, 11 november 2009, läs online.
  9. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
  10. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
  11. ^ läs online, The Guardian .
  12. ^ Mathematics Genealogy Project.
  13. ^ Once upon a time, in the Soviet Union …, vol. 43, 4, Contemporary Physics, juli 2002, s. 301-302, 10.1080/00107510210122495, läs online.
  14. ^ On the Flexoelectric Effects in Solid Dielectrics: Theories and Applications, vol. 354, 1, Ferroelectrics, 3 augusti 2007, s. 238-245, 10.1080/00150190701455005, läs online.
  15. ^ Scientist Vitaly Ginzburg, who helped make Soviet H-bomb, dies at 93 (på engelska), Haaretz, 9 november 2009, läs online.
  16. ^ Nobel winner, Soviet H-bomb scientist Vitaly Ginzburg dies (på engelska), Times of Malta, 10 november 2009, läs online.
  17. ^ Soviet H-bomb scientist Ginzburg dies (på engelska), Reuters.com, 9 november 2009, läs online.
  18. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Vitaly L Ginzburg”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110160247/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/vitaly-l-ginzburg-2. Läst 10 november 2018. 
  19. ^ Dödsannons (ryska)
  20. ^ ”Minor Planet Center 8132 Vitginzburg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8132. Läst 24 oktober 2020. 
  21. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 137, läs online.
  22. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.
  23. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" III степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 3 oktober 1996, läs online.
  24. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.
  25. ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020.
  26. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020.
  27. ^ APS Fellow Archive (på engelska), American Physical Society, läs online.
  28. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" I степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 4 oktober 2006, läs online.

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot