Karl Landsteiner

I dagens värld intar Karl Landsteiner en central plats i våra liv. Vare sig genom sin påverkan på samhälle, mode, vetenskap eller kultur, väcker Karl Landsteiner ständigt intresse och genererar en mängd olika åsikter och debatter. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet är närvaron av Karl Landsteiner obestridlig och oundviklig. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska betydelsen av Karl Landsteiner och dess roll i olika aspekter av vardagen, såväl som dess utveckling över tid.

Karl Landsteiner Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1930
Född14 juni 1868
Wien ​eller ​Baden
Död26 juni 1943 (75 år)
New York, USA
BegravdProspect Hill Cemetery
Medborgare iÖsterrike-Ungern och USA
Utbildad vidWiens universitet
Genèves universitet
SysselsättningFysiolog, hematolog, patolog, biolog, professor, immunolog, läkare, forskare
ArbetsgivareWiens universitet
Genèves universitet
Rockefeller University
MakaLeopoldine Helene Wlasto
FöräldrarLeopold Landsteiner
Utmärkelser
Aronson-priset (1926)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1930)
Utländsk ledamot av Royal Society (1941)
Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award (1946)
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Bronsbyst av Karl Landsteiner.

Karl Landsteiner, född 14 juni 1868 i Baden, död 26 juni 1943 i New York, var en österrikisk biolog.

Biografi

Landsteiner blev extraordinarie professor i patologisk anatomi i Wien 1910 samt professor och avdelningsföreståndare för Rockefellerinstitutet i New York från 1922.

Han mottog Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930 för sin upptäckt av AB0-systemet, vår viktigaste blodgruppsindelning. År 1940 upptäckte Landsteiner och Weiner att kaniner och marsvin som injicerats med röda blodkroppar från rhesusapan bildade en antikropp som de kallade för anti-Rh. När man testade antikroppen med humana erytrocyter så fick man agglutination med 85 % och med 15 % fick man ingen agglutination. Detta gjorde att man trodde att det var samma antikropp som en gravid kvinna bildat 1937. Philip Levine och Rufus E. Stetson undersökte varför den gravida kvinnan hade bildat en antikropp, fått ett dödfött barn och fått en allvarlig hemolytisk transfusionskomplikation i samband med att hon fick blod från sin ABO-kompatible make, men det var inte samma antikropp. År 1962 fick antikroppen som Landsteiner och Wiener hittade ett nytt namn, anti-LW, och antikroppen som den gravida kvinnan hade bildat 1937 fick heta anti-D. Karl Landsteiner tilldelades 1946 Laskerpriset. Karl Landsteiner är upphovsman till Landsteiners regel.

Landsteiner invaldes 1930 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Karl Landsteiner, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, Karl Landsteiner, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Who Named It?, Karl Landsteiner, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ландштейнер Карл”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ландштейнер Карл”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  7. ^ Find a Grave, läs online, läst: 8 januari 2022.
  8. ^ Karl Landsteiner (på tyska), Wien Geschichte Wiki, läs online, läst: 28 december 2019.
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1930, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 210, läs online.
  12. ^ läs online, laskerfoundation.org.
  13. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 836 
  14. ^ Levine, P.; Stetson, R.E. (1939). ”An unusual case of intragroup agglutination”. JAMA 113: sid. 126–7. doi:10.1001/jama.1939.72800270002007a. 

Externa länkar