Richard Axel är ett tema som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och kulturer genom historien. Från gamla tider till nutid har Richard Axel varit föremål för studier, debatt och beundran. Relevansen av Richard Axel i det moderna samhället är obestridlig, eftersom det har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, från ekonomin till populärkulturen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Richard Axel, och analysera dess betydelse och inflytande i vår värld idag.
Richard Axel | |
Född | 2 juli 1946 (77 år) Brooklyn, USA |
---|---|
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Columbiauniversitetet Stuyvesant High School Johns Hopkins School of Medicine |
Sysselsättning | Biokemist, neurolog, universitetslärare |
Arbetsgivare | Johns Hopkins School of Medicine Columbiauniversitetet Howard Hughes Medical Institute |
Maka | Cornelia Bargmann |
Utmärkelser | |
Alan T. Waterman Award (1982) Richard Lounsbery Award (1989) Rosenstielpriset (1996) Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning (1998) Perl-UNC Neurovetenskaps-pris (2002) Gairdner Foundation International Award (2003) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2004) Utländsk ledamot av Royal Society (2014) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (2018) | |
Redigera Wikidata |
Richard Axel, född 2 juli 1946 i New York, är en amerikansk läkare och biokemist.
Mottog tillsammans med Linda B. Buck Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2004 "för deras upptäckter av luktreceptorer och luktsinnets organisation".
Axel och Buck upptäckte att vi i våra luktreceptorceller i näsans slemhinna har ungefär tusen olika typer av luktreceptorer. Varje typ av luktreceptor är specialiserad och kan endast känna av ett begränsat antal doftämnen. I vår arvsmassa finns en hel familj av gener som ger upphov till dessa olika receptorer. Varje typ av receptor är förbunden till ett eget område i hjärnans primära luktcentrum. Signalerna från detta luktcentrum skickas sedan vidare till andra delar av hjärnan där informationen kombineras till en upplevelse av en doft. Varje urskiljbar doft kan alltså sägas vara en unik kombination av signaler från de grundläggande receptortyperna.
|