Otto Meyerhof

I dagens värld har Otto Meyerhof tagit en grundläggande roll i samhället. Oavsett om det är i den personliga, arbets- eller sociala sfären har Otto Meyerhof blivit ett ämne av stor relevans och debatt. När vi avancerar i den digitala tidsåldern blir inflytandet av Otto Meyerhof allt tydligare och påverkar så olika aspekter som teknik, kultur, ekonomi och politik. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska Otto Meyerhofs roll i vårt dagliga liv, analysera dess betydelse och konsekvenserna det har inom olika områden. Från dess påverkan på mental hälsa till dess påverkan på det samtida samhället är Otto Meyerhof ett ämne som fortsätter att skapa intresse och reflektion. Följ med oss ​​på denna resa genom ett ämne som aldrig slutar att överraska och utmana oss i dagens värld.

Otto Meyerhof Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1922
Född12 april 1884
Hannover
Död6 oktober 1951 (67 år)
Philadelphia, USA
Medborgare iTyskland och USA
Utbildad vidStrasbourgs universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningBiokemist, universitetslärare, psykiater, fysiolog
Befattning
Professor
ArbetsgivareKiels universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
University of Pennsylvania
BarnGeorge Geoffrey Meyerhof (f. 1916)
Walter Meyerhof (f. 1922)
FöräldrarFelix Meyerhof
Bettina Meyerhof
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1922)
Utländsk ledamot av Royal Society (1937)
Redigera Wikidata

Otto Meyerhof, född 12 april 1884 i Hannover, död 8 oktober 1951 i Philadelphia, Pennsylvania, var en tysk-amerikansk fysiolog. Han forskade speciellt om den kemiska omsättningen i musklerna och påvisat att syreförbrukningen hänger samman med bildandet av mjölksyra; som när muskelarbetet upphört utnyttjas till att bilda mera sammansatta ämnen.

Biografi

Meyerhof, då honorärprofessor vid Kiels universitet, erhöll 1923 ena hälften av 1922 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av det lagbundna förhållandet mellan syreförbrukning och mjölksyreomsättning i muskeln. Man visste, att mjölksyran spelar en viktig roll vid de förändringar i muskelelementens form, som ligger till grund för muskelsammandragningen. Archibald Vivian Hill, som tillsammans med Meyerhof delade 1922 års Nobelpris, hade visat, att den vid kontraktionsprocessen utvecklade mjölksyran sedermera delvis förbrinner, i fall syre tillföres – den så kallade fördröjda värmeutvecklingen i muskeln. Meyerhofs upptäckt innebar, att av den mjölksyra, som utgjort en så viktig del i mekanismen vid muskelns förkortning eller riktigare anspänning, förbrinner 1/4 under det att 3/4 återombildas till utgångsmaterialet – glykogen.

Meyerhof erhöll 1924 ett eget laboratorium vid Kaiser-Wilhelms-Institut für Biologie i Berlin, men tvingades på grund av sitt judiska ursprung att 1938 fly undan naziregimen, först till Paris och 1940 till USA, där han var verksam som gästprofessor vid University of Pennsylvania i Philadelphia.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Otto Meyerhof, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, Otto Fritz Meyerhof, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Otto Meyerhof, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Мейергоф Отто, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейергоф Отто”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейергоф Отто”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 maj 2020, licens: CC0.
  8. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1922 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020.
  9. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020.
  10. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 244, läs online.

Externa länkar