I samband med Tasuku Honjo blir det allt mer relevant att ta upp vikten och relevansen av detta ämne. Under lång tid har Tasuku Honjo fångat uppmärksamheten hos människor från olika discipliner, skapat passionerade diskussioner och till och med kontroverser. Från sitt ursprung till idag har Tasuku Honjo haft ett betydande inflytande inom olika sektorer, och påverkat inte bara hur människor tänker och agerar, utan också politik, ekonomin och samhället som helhet. Det är därför det är avgörande att till fullo utforska alla aspekter av Tasuku Honjo, för att förstå dess verkliga omfattning och inflytande i dagens värld.
Tasuku Honjo | |
Tasuku Honjo under Nobel presskonferens i Stockholm december 2018. | |
Född | 27 januari 1942 (82 år) Kyoto, Japan |
---|---|
Medborgare i | Japan |
Utbildad vid | Kyoto universitet Ube gymnasium |
Sysselsättning | Immunolog, universitetslärare, biokemist, läkare |
Arbetsgivare | Tokyos universitet Osaka universitet Kyoto universitet Hirosaki universitet |
Utmärkelser | |
Asahipriset (1981) Japanska akademiens kejserliga pris (1996) Person med särskild kulturell förtjänst (2000) Robert Koch-priset (2012) Kulturorden (2013) William B. Coley Award (2014) Clarivate Citation Laureates (2016) Keio Medical Science Prize (2016) Kyotopriset i grundforskning (2016) Warren Alpert Foundation Prize (2017) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2018) Tangpriset | |
Redigera Wikidata |
Tasuku Honjo (japanska: 本庶 佑?, Honjo Tasuku), född 27 januari 1942 i Kyoto, är en japansk immunolog som 2018 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med James P. Allison.
|