Theodor Kocher
Vikten av Theodor Kocher i dagens samhälle är obestridlig. Oavsett om det är ett aktuellt ämne, en framstående figur, en kulturell företeelse eller ett grundläggande begrepp, spelar Theodor Kocher en avgörande roll i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Theodor Kocher, från dess inverkan på det personliga planet till dess inflytande på den globala sfären. Genom detaljerad analys försöker vi förstå relevansen och betydelsen av Theodor Kocher idag, såväl som dess utveckling över tid. Likaså kommer vi att undersöka dess roll i olika sammanhang och dess samspel med andra delar av samhället. Genom denna resa hoppas vi kunna belysa vikten och komplexiteten av Theodor Kocher i det nutida samhället.
Theodor Kocher  | |
 | |
| Född | 25 augusti 1841 Bern, Schweiz |
|---|---|
| Död | 27 juli 1917 (75 år) Bern, Schweiz |
| Begravd | Bremgartenfriedhof kartor |
| Medborgare i | Schweiz |
| Utbildad vid | Universität Bern  |
| Sysselsättning | Kirurg, universitetslärare, läkare, fysiolog |
| Arbetsgivare | Universität Bern |
| Utmärkelser | |
| Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1909) | |
| Redigera Wikidata | |
Emil Theodor Kocher, född 25 augusti 1841 i Bern, Schweiz död 27 juli 1917 i Bern, Schweiz var en schweizisk kirurg och nobelpristagare.
Biografi
Kocher blev 1865 medicine doktor och kallades 1872 till professor i kirurgi i Bern. Han kom att utöva ett mycket stort och vittomfattande inflytande inom kirurgin med arbeten som Zur Lehre von den Schusswunden durch Kleinkalibergeschosse (1895) och läroböcker som Chirurgische Operationslehre, Hirnerschütterungen, Hirndruck und chirurgische Eingriffe bei Hirnkrankheit (1906), Vorlesungen über chirurgische Infektionskrankheiten, medförfattare Ernst Tavel (1895). Bland dessa har hans undersökningar om sköldkörtelns sjukdomar och deras kirurgiska behandling tilldragit sig den största uppmärksamheten.
År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina arbeten om sköldkörtelns fysiologi, patologi och kirurgi och han blev därmed den förste kirurg som tilldelades Nobelpris i medicin. Tre år efter det att han hade fått nobelpriset donerade han 200 000 schweizerfranc till sitt universitet för att användas till ett forskningsinstitut inom biologi.
Medicinsk verksamhet
Av medicinsk betydelse var dels att Kocher observerade, att patienternas personlighet förändrades efter att sköldkörteln opererats bort på dem, vilket motsade dels den rådande uppfattningen, att organet inte hade någon egentlig betydelse och dels insikten om infektioners betydelse både generellt och i samband med kirurgiska ingrepp, vilket började få acceptans bland läkare vid tiden då han blev yrkesverksam. Han blev en viktig företrädare för den nya synen på aseptikens betydelse under operationer, vilket visade sig i att han genomförde mer än 7 000 strumaoperationer och under hans karriär minskade den operativa dödligheten påtagligt från 15 procent till en procent beroende dels på aseptisk teknik och dels hans hantverksskicklighet under operationerna.
Övrigt
Asteroiden 2087 Kochera är uppkallad efter honom.
Kocher var bland annat ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1894) och av Vetenskapsakademien (1900).
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kocher, Theodor, 1904–1926.
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Emil Theodor Kocher, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Who Named It?, Emil Theodor Kocher, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, 1185641107749153-1, läst: 12 december 2022, licens: CC0.
- ^ OpenStreetMap, 9 augusti 2004, läs onlineläs online, läst: 21 oktober 2019.
- ^ Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1909, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ ”Theodor Kocher Biographical” (på engelska). The Nobel Prize organisation. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1909/kocher/biographical/. Läst 7 mars 2021.
- ^ Johansson, Henry (2000). ”Endokrinkirurgins historia och Sandströms körtel”. Läkartidningen (Stockholm) 97 (38): sid. 4159.
- ^ ”Minor Planet Center 2087 Kochera” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2087. Läst 7 februari 2018.
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1909
- Nobelprize.org, Theodor Kocher - biografi
|