Albert Claude
I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Albert Claude, ett ämne som har haft en betydande inverkan på olika aspekter av det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Albert Claude fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter inom området och allmänheten, och skapat debatt och intresse kring dess implikationer. Under åren har Albert Claude utvecklats och fått nya nyanser, och blivit en referenspunkt som har markerat ett före och efter inom olika områden. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka de olika dimensionerna av Albert Claude, från dess ursprung till dess relevans idag, såväl som dess eventuella framtida fokus. Dessutom kommer vi att ta upp de olika perspektiv och åsikter som har vuxit fram kring detta fenomen, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av Albert Claude.
Albert Claude  | |
 Albert Claude (1974) | |
| Född | 24 augusti 1898, 21 augusti 1899, 23 augusti 1898 eller 24 augusti 1899 Neufchâteau, Belgien, Belgien |
|---|---|
| Död | 22 maj 1983 Bryssel |
| Medborgare i | Belgien och USA |
| Utbildad vid | Universitetet i Liège  |
| Sysselsättning | Biolog, biokemist, kemist, universitetslärare, akademiker, läkare, cytolog |
| Befattning | |
| Professor | |
| Arbetsgivare | Rockefeller University Université libre de Bruxelles |
| Maka | Julia Gilder |
| Utmärkelser | |
| British War Medal (1918) Louisa Gross Horwitz-priset (1970) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1974) Belgiens interallierade segermedalj 1914–1918 | |
| Redigera Wikidata | |
Albert Claude, född 24 augusti 1899 i Neufchâteau, Belgien, död 22 maj 1983 i Brüssel, var en belgisk-amerikansk cellbiolog och läkare. År 1974 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Christian de Duve och George E. Palade.
Biografi
Claude var son till Florentin Joseph Claude och Marie-Glaudice Watriquant Claude. Han var yngst av tre bröder och en syster. Hans far var Parisutbildad bagare och drev en bageributik. Claudes utbildning började i en grundskola i Longlier, hans födelseort. På grund av ekonomisk depression flyttade familjen 1907 till Athus, en välmående region med stålverk, där han gick i en tysktalande skola.
Vid första världskrigets utbrott blev han lärling vid ett stålverk och arbetade som industridesigner. Inspirerad av Winston Churchill, då brittisk krigsminister, gick han med i motståndsrörelsen och volontärarbetade i brittisk underrättelsetjänst där han tjänstgjorde under hela kriget. I slutet av kriget dekorerades han med Interallied Medal tillsammans med veteranstatus. Som ett erkännande av sin tjänst beviljades han 1922 inskrivning vid universitetet i Liège i Belgien för att studera medicin utan den formella utbildning som krävdes för kursen. Han tog sin doktorsexamen i medicin 1928.
Karriär
Claude fick resestipendium av belgiska regeringen för sin doktorsavhandling om transplantation av muscancer till råttor. Med detta arbetade han i sin postdoktorala forskning i Berlin under vintern 1928–1929, först vid Institut für Krebsforschung, och sedan vid Kaiser Wilhelm Institute for Biology, Dahlem, i professor Albert Fischers laboratorium för vävnadskultur. Tillbaka i Belgien fick han stipendium 1929 från Belgian American Educational Foundation för forskning i USA. Han ansökte till Rockefeller Institute (numera Rockefeller University) i New York, USA. Simon Flexner, då direktör, accepterade hans förslag om att arbeta med isolering och identifiering av Rous sarkomvirus. I september 1929 började han arbeta vid Rockefeller Institute.
År 1930 utvecklade han tekniken för cellfraktion, genom vilken han upptäckte agenten för Rous sarkom, komponenter i cellorganeller som mitokondrier, kloroplast, endoplasmiskt retikulum, Golgiapparat, ribosom och lysosom. År 1938 identifierade och renade han för första gången komponenten i Rous sarkomvirus, orsaken för carcinom, som "ribose nucleoprotein" (så småningom kallad RNA). Han var den första som använde elektronmikroskop för att studera biologiska celler. Tidigare hade elektronmikroskop endast använts i fysisk forskning. Hans första elektronmikroskopiska studie var på strukturen hos mitokondrier 1945. År 1945 publicerade han cellens första detaljerade struktur. Hans samlade verk etablerade cellernas komplexa funktionella och strukturella egenskaper. Han fick amerikanskt medborgarskap 1941.
Claude var föreståndare vid Jules Bordet Institute for Cancer Research and Treatment och Laboratoire de Biologie Cellulaire et Cancérologie i Louvain-la-Neuve. Han var professor vid Fria universitetet i Bryssel, universitetet i Louvain och Rockefeller University. För sina banbrytande arbeten fick han Louisa Gross Horwitz-priset 1970, tillsammans med George Palade och Keith Porter, Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset 1971, och Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974 tillsammans med sin student George Palade och vännen Christian de Duve.
Efter sin pensionering 1971 från fria universitetet i Bryssel och från direktörsposten för Institut Jules Bordet fortsatte Claude sin forskning vid universitetet i Louvain med sin samarbetspartner Dr. Emil Mrena, som beslutade att avgå 1977 på grund av minskande aktivitet i laboratoriet och flyttade till andra forskningsarbetet. Claude fortsatte sin forskning i avskildhet tills han dog av naturliga orsaker i sitt hem i Bryssel 1983, men han hade slutat besöka sitt eget laboratorium i Louvain redan 1976 på grund av sin svaga hälsa.
Priser och utmärkelser
- Baron Holvoet Prize av the Fonds National de la Recherche Scientifique of Belgium, 1965
- Louisa Gross Horwitz Prize, 1970 av Columbia University
- Paul Ehrlich and Ludwig Darmstaedter Prize, 1971
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1974 tillsammans med Palade och de Duve "för deras upptäckter om cellens strukturella och funktionella organisation"
- Medal of the Belgian Academy of Medicine[förtydliga]
- Medlem av the Royal Academies for Science and the Arts of Belgium[förtydliga]
- Medlem av Franska vetenskapsakademin
- Hedersmedlem av the American Academy of Arts and Sciences
- Ordre des Palmes Académiques
- Grand Cordon of the Order of Léopold II[förtydliga]
- Hedersdoktorat vid universiteten i Modena, Brno, Liège, Louvain, Gent och the Rockefeller University.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Albert Claude, 10 maj 2021.
Noter
- ^ Albert Claude : Facts, Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.
- ^ Andrew Bell, Albert Claude, Encyclopædia Britannica : BELGIAN CYTOLOGIST, Encyclopædia Britannica, Inc., läst: 12 februari 2019.
- ^ NOTICE SUR ALBERT CLAUDE (på franska), Kungliga belgiska vetenskapsakademin, läs online, läst: 12 februari 2019.
- ^ Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Albert Claude, Biographie nationale de Belgique (på franska), no value, läst: 12 februari 2019.
- ^ Claude, Albert (1899-1983), cell biologist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.1202018, läst: 12 februari 2019.
- ^ Horwitz Prize Awardees (på engelska), Columbiauniversitetet, Albert Claude, läs online, läst: 12 februari 2019.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1974 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019, ”for their discoveries concerning the structural and functional organization of the cell.”.
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 12 februari 2019.
- ^ ”Albert Claude Biography (1898–1983)”. Advameg, Inc. http://www.faqs.org/health/bios/72/Albert-Claude.html. Läst 5 februari 2014.
- ^ ”Claude, Albert.”. Complete Dictionary of Scientific Biography. The Encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/topic/Albert_Claude.aspx. Läst 5 februari 2014.
- ^ Palade GE (1971). ”Albert Claude and the beginnings of biological electron microscopy”. The Journal of Cell Biology 50 (1): sid. 5d–19d. doi:. PMID 19866787.
- ^ Raju TN (1999). ”The Nobel chronicles. 1974: Albert Claude (1899-1983), George Emil Palade (b 1912), and Christian Réne de Duve (b 1917)”. The Lancet 354 (9185): sid. 1219. doi:. PMID 10513750.
- ^ Gompel C (2006). ”Albert Claude, an exceptional man”. Bull Mem Acad R Med Belg 161 (10–12): sid. 543–55. PMID 17503730.
- ^ Aitchison, J. D. (12 May 2003). ”Inventories to insights”. The Journal of Cell Biology 161 (3): sid. 465–469. doi:. PMID 12743099.
- ^ Claude, Albert. ”Albert Claude – Biographical”. www.nobelprize.org. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1974/claude-bio.html. Läst 4 februari 2014.
- ^ Altman, Lawrence K. (24 maj 1984). ”DR. ALBERT CLAUDE DEAD AT 84; WON NOBEL PRIZE IN MEDICINE”. The New York Times. https://www.nytimes.com/1983/05/24/obituaries/dr-albert-claude-dead-at-84-won-nobel-prize-in-medicine.html. Läst 4 februari 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Albert Claude.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1974
- Nobelprize.org, Albert Claude – självbiografi
- His list of publications on the Institutional Repository of Université libre de Bruxelles
- Biography at biography.com
- Science Quotes by Albert Claude
- Profile at Rockefeller University
|