I den här artikeln kommer ämnet Joseph Erlanger att tas upp, som har fått relevans idag på grund av dess inverkan inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Joseph Erlanger väckt intensiv debatt och väckt intresse hos forskare, akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Dess inflytande har sträckt sig till olika sfärer som sociologi, ekonomi, kultur, politik och teknik. Längs de följande linjerna kommer vi att försöka analysera och förstå fenomenet Joseph Erlanger på djupet och utforska dess implikationer, omfattning och möjliga konsekvenser.
Joseph Erlanger | |
Född | 5 januari 1874 San Francisco i Kalifornien |
---|---|
Död | 5 december 1965 (91 år) St. Louis, Missouri |
Nationalitet | USA |
Forskningsområde | Fysiologi |
Institutioner | Washington University |
Alma mater | Johns Hopkins University |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i medicin eller fysiologi (1944) |
Joseph Erlanger, född den 5 januari 1874 i San Francisco, död den 5 december 1965 i Saint Louis, var en amerikansk fysiolog.
Erlanger avlade sin kandidatexamen i kemi vid University of California, Berkeley och tog sin doktorsexamen 1899 vid Johns Hopkins University. Efter en kortare karriär vid detta lärosäte hade han tjänst som professor vid Washington University i St. Louis under åren 1910 – 46.
År 1944 erhöll han tillsammans med Herbert Spencer Gasser Nobelpriset i medicin eller fysiologi för upptäckten av olika typer av nervfibrer.
Den 22 januari 2009 uppkallade den Internationella astronomiska unionen en krater på månen efter honom.
|