Edward A. Doisy
Idag är Edward A. Doisy ett ämne av stort intresse och relevans i det moderna samhället. Dess inverkan kan ses i vårt dagliga liv, från hur vi kommunicerar till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. Edward A. Doisy har fångat fantasin hos människor i alla åldrar, kulturer och bakgrunder, och har skapat intensiv debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Edward A. Doisys inverkan på våra liv, analysera dess betydelse, dess fördelar och utmaningar, och de olika synpunkter som finns kring detta ämne som är så relevant idag.
Edward A. Doisy  | |
 | |
| Född | 13 november 1893 Hume, USA |
|---|---|
| Död | 23 oktober 1986 (92 år) Saint Louis, USA |
| Begravd | Oak Hill Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University University of Illinois at Urbana-Champaign  |
| Sysselsättning | Biokemist, universitetslärare, läkare, kemist |
| Arbetsgivare | Washington University in St. Louis Saint Louis University |
| Utmärkelser | |
| Willard Gibbs-priset (1941) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1943) | |
| Redigera Wikidata | |
Edward A. Doisy, född 3 november 1893 i Hume, Illinois, USA, död 23 oktober 1986 i St. Louis i Missouri, USA, var en amerikansk biokemist, vars forskning rörde insulin, könshormoner, vitaminer och antibiotika.
År 1943 erhöll han tillsammans med Henrik Dam Nobelpriset i fysiologi eller medicin "för upptäckten av K-vitaminets kemiska natur".
Biografi
Doisy tog sin kandidatexamen 1914 och masterexamen 1916 från University of Illinois at Urbana-Champaign. Han disputerade 1920 för doktorsexamen vid Harvard University.
År 1919 accepterade Doisy en fakultetsutnämning vid institutionen för biokemi vid Washington University i St. Louis, där han steg i rang till docent. År 1923 flyttade han till St. Louis University som professor och chef för den nya institutionen för biokemi. Han var kvar i denna position vid institutionen fram till sin pensionering 1965. St. Louis Universitet ändrade namnet på institutionen till E.A. Doisy Department of Biochemistry, till hans minne. På senare tid har avdelningen åter bytt namn och är nu känd som E.A. Doisy Department of Biochemistry and Molecular Biology.
År 1940 var Doisy också föreläsare i medicin vid University of Chicago School of Medicine. År 1930 konkurrerade han med Adolf Butenandt om upptäckten av östron, som de båda upptäckte självständigt, men bara Butenandt tilldelades Nobelpriset i kemi 1939.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Edward Adelbert Doisy, 14 maj 2021.
- Bra Böckers lexikon, 1974
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Edward Adelbert Doisy, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Edward Adelbert Doisy, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Who Named It?, Edward Adalbert Doisy, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, läs online.
- ^ läs online, chicagoacs.org .
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1943 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 7 maj 2020.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 7 maj 2020.
- ^ ”Edward A. Doisy - Biographical”. Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1943/doisy-bio.html. Läst 1 december 2017.
- ^ ”Our Nobel Laureates”. University of Chicago Medical Center. http://www.uchospitals.edu/about/awards/nobel.html. Läst 1 december 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Edward A. Doisy.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1943
- Nobelprize.org, Edward A Doisy - biografi
- St. Louis University Department of Biochemistry and Molecular Biology
|