Frederick G. Banting

Idag är Frederick G. Banting ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kön och nationaliteter. Sedan dess uppkomst har Frederick G. Banting väckt stort intresse i samhället på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Med tiden har Frederick G. Banting blivit en diskussionspunkt på olika plattformar och genererat otaliga åsikter och synpunkter. När relevansen av Frederick G. Banting fortsätter att växa är det viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess inflytande i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Frederick G. Banting och dess relevans i dagens samhälle.

Frederick G. Banting Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1923
Född14 november 1891
Alliston, Kanada
Död21 februari 1941 (49 år)
Musgrave Harbour, Kanada
BegravdMount Pleasant Cemetery
Medborgare iKanada
Utbildad vidUniversity of Toronto
Temerty Faculty of Medicine, University of Toronto
SysselsättningLäkare, farmakolog, forskare
ArbetsgivareHospital for Sick Children
University of Toronto
University of Western Ontario
MakaMarion Robertson
Henrietta Banting
Barn1
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1923)
Scott Medal (1924)
Cameron Prize (Edinburghs universitet) (1927)
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1930)
Flavelle-medaljen (1931)
Fellow of the Royal Society (1935)
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1935)
F.N.G. Starr Award (1936)
Kanadas Hall of Fame inom medicin (1994)
National Inventors Hall of Fame (2004)
Fellow of the Royal Society of Canada
Person of National Historic Significance
Military Cross
Namnteckning
Redigera Wikidata

Sir Frederick Grant Banting, född 14 november 1891 i Alliston, Ontario, död 21 februari 1941 i en flygolycka vid Musgrave HarbourNewfoundland, var en kanadensisk fysiolog.

Tillsammans med Charles H. Best och James Collip upptäckte han insulinet 1921, och de var de första att tillverka det i en form så att man kunde behandla diabetes framgångsrikt.

Han erhöll 1923 Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med John Macleod, vid vilkens laboratorium vid universitetet i Toronto forskningen genomfördes. Senare framkom det emellertid att den rumänske vetenskapsmannen Nicolae Paulescu eventuellt redan hade upptäckt insulinet några månader tidigare. Dessa påståenden har varit föremål för diskussion, bland annat då biokemisten Israel Kleiner testade bukspottskörtelextrakt i hundar år 1915. Samma sak gjorde läkaren Georg Ludwig Zuelzer redan år 1906.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ SNAC, Frederick Banting, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Find a Grave, Frederick Grant Banting, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ University of Toronto & Laval Universitet, George Williams Brown, David Mackness Hayne, Francess Halpenny, George Ramsay Cook, John English, Marcel Trudel, André Vachon & Jean Hamelin (red.), Dictionary of Canadian Biography, University of Toronto Press och Presses de l'Université Laval, Frederick Grant Banting, läs online, läs online och läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Frederick Grant Banting, licens: öppen licens.
  5. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1923, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.
  6. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.
  7. ^ Plarr's Lives of the Fellows, läst: 8 januari 2024.
  8. ^ läs online, www.cma.ca .
  9. ^ Laureates of The Canadian Medical Hall of Fame, Kanadas Hall of Fame inom medicin, läs onlineläs online.
  10. ^ läs online, www.invent.org .
  11. ^ Commonwealth War Graves Commissions databas.

Se även

Externa länkar