Idag är Frederick G. Banting ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kön och nationaliteter. Sedan dess uppkomst har Frederick G. Banting väckt stort intresse i samhället på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Med tiden har Frederick G. Banting blivit en diskussionspunkt på olika plattformar och genererat otaliga åsikter och synpunkter. När relevansen av Frederick G. Banting fortsätter att växa är det viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess inflytande i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Frederick G. Banting och dess relevans i dagens samhälle.
Frederick G. Banting | |
Född | 14 november 1891 Alliston, Kanada |
---|---|
Död | 21 februari 1941 (49 år) Musgrave Harbour, Kanada |
Begravd | Mount Pleasant Cemetery |
Medborgare i | Kanada |
Utbildad vid | University of Toronto Temerty Faculty of Medicine, University of Toronto |
Sysselsättning | Läkare, farmakolog, forskare |
Arbetsgivare | Hospital for Sick Children University of Toronto University of Western Ontario |
Maka | Marion Robertson Henrietta Banting |
Barn | 1 |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1923) Scott Medal (1924) Cameron Prize (Edinburghs universitet) (1927) Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1930) Flavelle-medaljen (1931) Fellow of the Royal Society (1935) Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1935) F.N.G. Starr Award (1936) Kanadas Hall of Fame inom medicin (1994) National Inventors Hall of Fame (2004) Fellow of the Royal Society of Canada Person of National Historic Significance Military Cross | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Sir Frederick Grant Banting, född 14 november 1891 i Alliston, Ontario, död 21 februari 1941 i en flygolycka vid Musgrave Harbour på Newfoundland, var en kanadensisk fysiolog.
Tillsammans med Charles H. Best och James Collip upptäckte han insulinet 1921, och de var de första att tillverka det i en form så att man kunde behandla diabetes framgångsrikt.
Han erhöll 1923 Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med John Macleod, vid vilkens laboratorium vid universitetet i Toronto forskningen genomfördes. Senare framkom det emellertid att den rumänske vetenskapsmannen Nicolae Paulescu eventuellt redan hade upptäckt insulinet några månader tidigare. Dessa påståenden har varit föremål för diskussion, bland annat då biokemisten Israel Kleiner testade bukspottskörtelextrakt i hundar år 1915. Samma sak gjorde läkaren Georg Ludwig Zuelzer redan år 1906.
|