I dagens värld är Paul C. Lauterbur ett ämne som har fått stor aktualitet och genererat omfattande diskussioner inom olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, ekonomin, politiken och i hur människor förhåller sig till varandra. Sedan dess uppkomst har Paul C. Lauterbur väckt ett växande intresse och genererat blandade åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Paul C. Lauterbur och analysera dess inflytande på olika aspekter av vardagen. Dessutom kommer vi att undersöka hur Paul C. Lauterbur har utvecklats över tiden och hur det formar samhällets nutid och framtid.
Paul C. Lauterbur | |
Född | 6 maj 1929 Sidney, Ohio, USA |
---|---|
Död | 27 mars 2007 (77 år) Urbana, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Pittsburgh Case Western Reserve University Sidney High School |
Sysselsättning | Kemist, biofysiker, fysiker, professor, forskare |
Arbetsgivare | University of Illinois at Urbana-Champaign University of Illinois at Chicago Stony Brook University |
Noterbara verk | magnetisk resonanstomografi |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 2003 Se lista | |
Redigera Wikidata |
Paul C. Lauterbur, född 6 maj 1929 i Sidney, Ohio, död 27 mars 2007 i Urbana, Illinois, var en amerikansk nobelpristagare i fysiologi eller medicin år 2003. Han tilldelades priset för sina "upptäckter rörande avbildning med magnetresonans". Han delade priset med britten Sir Peter Mansfield.
Lauterbur och Mansfield har gjort avgörande upptäckter av hur magnetresonans kan utnyttjas för att avbilda olika strukturer i kroppens inre organ. Dessa upptäckter har lett fram till den moderna magnetkameran (magnetresonanstomografi, MRT) som inneburit ett stort genombrott inom sjukvård och medicinsk forskning.
Lauterbur upptäckte möjligheten att skapa en tvådimensionell bild genom att införa s.k. gradienter som förändrade magnetfältets styrka. Genom att analysera egenskaperna hos den tillbakasända radiovågen kunde han exakt bestämma dess ursprung. På så sätt kunde man bygga upp tvådimensionella bilder av strukturer som inte kunde särskiljas med andra tekniker.
Mansfield vidareutvecklade arbetet med att utnyttja gradienter i magnetfältet. Han visade hur signalerna skulle bearbetas matematiskt och datoranalyseras så att en användbar avbildningsteknik kunde utvecklas. Mansfield visade också hur extremt snabb avbildning skulle kunna ske, något som blev tekniskt och praktiskt möjligt inom medicinen först ett tiotal år senare.
Den medicinska användningen av magnetresonanstomografi har utvecklats mycket snabbt. De första magnetkamerorna inom sjukvården togs i bruk i början av 1980-talet. År 2002 fanns i hela världen mer än 22 000 magnetkameror, och det gjordes över 60 miljoner magnetkameraundersökningar. I Sverige finns drygt ett hundratal magnetkameror för kliniskt bruk, och antalet undersökningar beräknas överstiga 300 000 per år.
|