I dagens värld har Maurice Wilkins blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på branschen är Maurice Wilkins ett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion. När studier och forskning fortsätter att avslöja nya aspekter av Maurice Wilkins, blir dess betydelse i våra dagliga liv uppenbar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Maurice Wilkins och dess inflytande inom olika områden, i syfte att bättre förstå dess omfattning och innebörd idag.
Maurice Wilkins | |
Född | 15 december 1916 Pongaroa i Manawatu-Wanganui, Nya Zeeland |
---|---|
Död | 5 oktober 2004 (87 år) Blackheath i London, Storbritannien |
Medborgare i | Nya Zeeland |
Utbildad vid | Universitetet i Cambridge Universitetet i Birmingham, filosofie doktor King Edward's School St John's College |
Sysselsättning | Biofysiker, kristallograf, fysiker, läkare, forskare |
Arbetsgivare | University of California, Berkeley King's College London |
Gift med | Patricia Ann Chidgey Ruth Wilkins |
Utmärkelser | |
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1960) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1962) EMBO-medlemskap Fellow of the Royal Society Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Honorary member of the British Biophysical Society | |
Redigera Wikidata |
Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatu-Wanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.
Vid sex års ålder flyttade Wilkins till England. Han studerade fysik på St. Johns College vid universitetet i Cambridge.
Han var en av de tre som 1962 fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om DNA. De andra två var James Watson och Francis Crick. 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
|