Alfred G. Gilman
Idag är Alfred G. Gilman ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Under lång tid har Alfred G. Gilman varit föremål för studier och debatt inom olika områden och discipliner. Dess betydelse ligger i dess direkta inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på politiska, kulturella, ekonomiska och sociala sfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Alfred G. Gilman, och analysera dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga utmaningar och möjligheter som Alfred G. Gilman ger i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka ge en heltäckande bild av Alfred G. Gilman och dess betydelse i det samtida samhället.
Alfred G. Gilman  | |
.jpg) | |
| Född | 1 juli 1941 New Haven, USA |
|---|---|
| Död | 23 december 2015 (74 år) Dallas, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Yale University University of Virginia Case Western Reserve University  |
| Sysselsättning | Biolog, universitetslärare, biokemist, apotekare, farmakolog, fysiolog |
| Arbetsgivare | University of Texas at Dallas University of Virginia |
| Utmärkelser | |
| John J. Abel-priset (1975) Gairdner Foundation International Award (1984) Richard Lounsbery Award (1987) Albert Lasker Basic Medical Research Award (1989) Louisa Gross Horwitz-priset (1989) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1994) Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1999) | |
| Redigera Wikidata | |
Alfred G. Gilman, född 1 juli 1941 i New Haven, Connecticut, död 23 december 2015 i Dallas, Texas, var en amerikansk biokemist. Han tilldelades, tillsammans med Martin Rodbell, nobelpriset i fysiologi eller medicin 1994 "för deras upptäckt av G-proteiner och dessa proteiners betydelse för signalöverföring i celler".
Nervceller mottar signaler från sin omgivning genom att molekyler av signalsubstanser fäster sig på speciella receptorer på nervcellens yta. I cellmembranet finns s.k. G-proteiner, upptäckta av Gilman och Rodbell, vars uppgift är att transportera signalen från receptorn in i cellen. Proteinerna utför sitt arbete genom att cykliskt växla mellan olika former. Förändringar i G-proteinernas funktionalitet är en del i vissa sjukdomar som till exempel kolera, där toxiner från kolerabakterien låser G-proteinerna i en av dess former och påverkar de nerver som reglerar salt- och vätskeupptagningen i tarmarna.
1989 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
Källor
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Alfred G. Gilman, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Alfred G. Gilman, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Alfred Goodman Gilman, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Alfred Goodman Gilman.
- ^ Munzinger Personen, Alfred G. Gilman, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.
- ^ läs online, www.aspet.org.
- ^ läs online, www.nasonline.org.
- ^ Signal transduction by phosphorylation and G proteins (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.
- ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu.
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1994 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 2 maj 2020.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 2 maj 2020.
- ^ läs online, commencement.miami.edu.
- ^ ”Dr. Alfred G. Gilman, Whose Work on Proteins Won Nobel Prize, Dies at 74”. NewYorkTimes.com. http://www.nytimes.com/2015/12/25/us/dr-alfred-g-gilman-whose-work-on-proteins-won-nobel-prize-dies-at-74.html?_r=0. Läst 28 december 2015.
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1994
- Nobelprize.org, Alfred Gilman - Självbiografi
|