Sune Bergström
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sune Bergström på djupet, analysera dess olika aspekter och relevanta aspekter. Från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i historien och dess betydelse i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka åsikter och perspektiv hos experter på området, samt erfarenheter från dem som har direkt påverkats av Sune Bergström. Genom ett brett och multidisciplinärt förhållningssätt strävar vi efter att belysa detta mycket relevanta ämne, och erbjuda läsaren en komplett och berikande vision.
Sune Bergström  KNO1kl, LVA, LIVA, LFS | |
 | |
| Född | Sune Karl Bergström 10 januari 1916 Ulrika Eleonora församling |
|---|---|
| Död | 15 augusti 2004 (88 år) Stockholm |
| Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Biokemist, kemist |
| Arbetsgivare | Lunds universitet Karolinska Institutet |
| Barn | Svante Pääbo (f. 1955) |
| Utmärkelser | |
| Björkénska priset (1966) Gairdner Foundation International Award (1972) Louisa Gross Horwitz-priset (1975) Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977) Welch's kemipris (1980) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Cameron Prize (Edinburghs universitet) | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Sune Detlof Bergström, född 10 januari 1916 i Stockholm, död 15 augusti 2004 i Stockholm, var en svensk biokemist och kemist samt nobelpristagare i medicin.
Biografi
Sune Bergström var son till förste statshydrografen Sverker Bergström och Wera Wistrand. Han studerade i England, Schweiz och USA samt vid Karolinska Institutet, där han 1944 disputerade och blev docent i biokemi. Han hade då sedan två år arbetat som assistent vid Nobelinstitutets biokemiska avdelning. Tjänsten som docent behöll han till 1947, då han erhöll professuren i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. År 1958 återvände han till Karolinska Institutet, nu som professor i kemi. Här stannade han kvar till 1980, då han blev emeritus. Bergström var vid sidan av professuren även rektor för Karolinska Institutet under åren 1969–1977.
Han blev ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1962 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1965, var ordförande i Nobelstiftelsen 1975–87 och var preses (ordförande) för Vetenskapsakademien 1983.
År 1977 fick han Albert Lasker Basic Medical Research Award tillsammans med Bengt Samuelsson och britten John R. Vane. 1982 tilldelades Bergström Nobelpriset i fysiologi eller medicin, även då tillsammans med Bengt Samuelsson och John R. Vane för deras "upptäckter rörande prostaglandinerna och därmed nära anknutna biologiskt aktiva substanser".
Han var gift från 1943 med Maj Bergström (1911–2007), född Gernandt, som var dotter till fabrikör Ernest Gernandt.
Sune Bergström är far till Rurik Reenstierna, tidigare Bergström, och Svante Pääbo. Båda sönerna är födda 1955, men med olika mödrar.
Utmärkelser
Kommendör av första klass av Kungl. Nordstjärneorden, 3 december 1974.
_-_Grand_Officer_BAR.png){kind=small}
Källor
- ^ Paul Harnesk (red.), ”BERGSTRÖM, K SUNE D”, Vem är Vem? : Stor-Stockholm 1962, 1962, läs onlineläs online.
- ^ Encyclopædia Britannica, Sune K. Bergstrom, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Kungsholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0011/C I/37 (1916), bildid: 00026626_00014, sida 10, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019, ”257,Jan,10,1...Karl Sune Detlov”.
- ^ Sune K. Bergström - Facts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Sune K. Bergström.
- ^ Bergström, KARL SUNE DETLOF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 maj 2023.
- ^ Kate Connolly, Svante Pääbo: ‘It’s maybe time to rethink our idea of Neanderthals’ (på brittisk engelska), The Guardian, 12 januari 2023, läs online, läst: 12 januari 2023.
- ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .
- ^ 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.
- ^ läs online, welch1.org .
- ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982 (på engelska), Nobelprize.org, läs online.
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelprize.org, läs online.
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Bergström, Karl Sune Detlof
- ^ Tvärsnitt nr 1/2007 Arkiverad 31 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 197, digital avbildning.
Externa länkar
- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982
- Nobelprize.org, Sune Bergström - självbiografi
- https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0156.html
|