Otto Loewi

Numera är Otto Loewi ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Otto Loewi blivit en intressant plats för ett stort antal människor runt om i världen. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Otto Loewi blivit ett ämne som fortsätter att generera debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Otto Loewi och dess inverkan på dagens samhälle, såväl som de möjliga framtida implikationer det kan ha.

Otto Loewi Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1936
Född3 juni 1873
Frankfurt am Main
Död25 december 1961 (88 år)
New York, USA
BegravdWoods Hole Village Cemetery
Medborgare iTyskland, USA och Österrike
Utbildad vidMünchens universitet
Wiens universitet
Strasbourgs universitet
SysselsättningApotekare, universitetslärare, farmakolog, neuroforskare, fysiolog
ArbetsgivareWiens universitet
Graz universitet
Philipps-Universität Marburg
University College London
New York University
Utmärkelser
Lieben-priset (1924)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1936)
Utländsk ledamot av Royal Society (1954)
Schmiedeberg-plaketten (1957)
Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1959)
Carl Ludwig-hedersmedalj (1961)
Hedersdoktor vid Universität Graz
Cameron Prize (Edinburghs universitet)
Redigera Wikidata
Otto Loewis nobeldiplom

Otto Loewi, född 3 juni 1873 i Frankfurt am Main, död 25 december 1961 i New York, var en österrikisk/tysk-amerikansk farmakolog och nobelpristagare.

Biografi

Loewi föddes i en judisk familj, och kunde emigrera till USA 1940, två år efter nazisternas maktövertagande i Österrike.

Loewi studerade medicin vid universitetet i Strasbourg för de kända professorerna Gustav Schwalbe, Oswald Schmiedeberg, och Bernhard Naunyn. Han tog sin medicinska doktorsexamen 1896. Han var också en medlem av broderskap Burschenschaft Germania Strassburg.

År 1921 undersökte Loewi hur vitala organ svarar på kemisk och elektrisk stimulering. Han fastställde också deras relativa beroende av adrenalin för korrekt funktion. Han kunde därigenom visa hur nervimpulser överförs av kemiska budbärare. Den första kemiska signalsubstans som han identifierade var acetylkolin.

År 1936 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Henry Hallet Dale för upptäckten av hur nervimpulser överförs kemiskt.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ SNAC, Otto Loewi, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Marburger Professorenkatalog, Otto Loewi, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.
  5. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1936, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 222, läs online.
  9. ^ Bra Böckers lexikon, 1977

Externa länkar