Christiane Nüsslein-Volhard
Idag ska vi fördjupa oss i Christiane Nüsslein-Volhard, ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Christiane Nüsslein-Volhard är något som har skapat stort intresse inom olika områden, från vetenskap till popkultur. Christiane Nüsslein-Volhard har genom åren varit föremål för studier, debatt och reflektion och dess relevans finns än idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Christiane Nüsslein-Volhard, från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället. Vi kommer att dyka in i historien och innebörden av Christiane Nüsslein-Volhard, såväl som dess implikationer i olika sammanhang. Förbered dig på att gå in i ett fascinerande och spännande universum, fullt av kunskap och upptäckter om Christiane Nüsslein-Volhard.
Christiane Nüsslein-Volhard  | |
 Christiane Nüsslein-Volhard, 2007. | |
| Född | 20 oktober 1942 (81 år) Magdeburg |
|---|---|
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Tübingens universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität  |
| Sysselsättning | Biolog, psykolog, universitetslärare, genetiker, biokemist, fysiolog |
| Arbetsgivare | Tübingens universitet Biocentrum vid universitetet i Basel Freiburgs universitet Max-Planck-Institutet för biologi Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet Universität Duisburg-Essen |
| Släktingar | Benjamin List |
| Utmärkelser | |
| Albert Lasker Basic Medical Research Award (1991) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1995) Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Christiane Nüsslein-Volhard, född 20 oktober 1942 i Heyrothsberge nära Magdeburg, är en tysk biolog och genetiker. Hon tilldelades, tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995 "för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling".
Genom experiment på bananflugor, Drosophila melanogaster upptäckte Nüsslein-Volhard och Wieschaus ett litet antal gener, däribland hedgehog, av stor betydelse för bestämmandet av en övergripande "ritning" för embryots utveckling och bildandet av kroppssegement. Lewis undersökte vidare utvecklingen av enskilda kroppssegment till specialiserade organ. Lewis upptäckte att generna som styrde denna utveckling var placerade på kromosomen i samma ordning som ordningen mellan segmenten. Först kom gener som styrde utvecklingen av huvudet, gener i mitten styrde utvecklingen av det mellersta segement och de sista generna kontrollerade utformningen av "svans"-segmentet. Tillsammans har deras upptäckter haft stor betydelse för att förklara olika missbildningar vid den embryonala utvecklingen hos bland annat människan.
1991 tilldelades hon Albert Lasker Basic Medical Research Award.
Utmärkelser
- Asteroiden 15811 Nüsslein-Volhard är uppkallad efter henne.
- Gottfried Wilhelm Leibniz-priset, 1986
- Carus-priset, 1989
- Rosenstielpriset, 1989
- Utländsk ledamot av Royal Society, 28 juni 1990
- Albert Lasker Basic Medical Research Award, 1991
- Keith R. Porter-föreläsning, 1991
- Louis Jeantet-priset i medicin, 1992
- Mendel Medal, 1992
- Otto Bayer-priset, 1992
- Alfred P. Sloan, Jr. Prize, 1992
- Otto Warburg-medaljen, 1992
- Louisa Gross Horwitz-priset, 1992
- Sir Hans Krebs-medaljen, 1993
- Ernst Schering-priset, 1993
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset, 1994- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus, 1995
Baden-Württembergs förtjänstorden, 1996- Goetheplaketten av Frankfurt am Main, 1996
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset med stjärna, 1997
Pour le Mérite för vetenskap och konst, 1997- Urania-Medaille, 2005
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem, 2005- Deutscher Stifterpreis, 2007
- Erna Hamburger Prize, 2007
Österrikes hederskors för vetenskap och konst, 2009- Hall of Fame för tysk forskning, 2012
- Fellow of the AACR Academy, 2014
Maximiliansorden för konst och vetenskap, 2014- Gregor Mendel-medaljen, 2022
- Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge
- Hedersdoktor vid Tübingens universitet
- Hedersdoktor vid University of Bath
- EMBO-medlemskap
- Hedersdoktor vid universitetet i Utrecht
- Hedersdoktor vid Princeton University
- Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet
- Hedersdoktor vid Harvard University
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Hedersdoktor vid Freiburgs universitet
- Hedersdoktor vid Oxfords universitet
Källor
- ^ FemBios databas, Christiane Nüsslein-Volhard, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Christiane Nüsslein-Volhard, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.
- ^ Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung, läst: 28 november 2021.
- ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1995”. Nobelprize.org. http://nobelprize.org/medicine/laureates/1995/index.html. Läst 8 mars 2014.
- ^ Angela Sendlinger, red (2008). ”Wofür erhielt Christiane Nüsslein-Volhard 1995 den Nobelpreis?” (på tyska). Naturwissenschaften: Daten, Fakten, Ereignisse. Compact Verlag. sid. 92
- ^ ”Minor Planet Center 15811 Nüsslein-Volhard” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=15811. Läst 2 oktober 2022.
- ^ läs online, www.brandeis.edu .
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 264, läs online.
- ^ 1991 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.
- ^ läs online, www.jeantet.ch .
- ^ läs online, genetics.org.uk .
- ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.
- ^ läs online, otto-warburg-medaille.org , läst: 23 juni 2019.
- ^ läs online, www.cuimc.columbia.edu .
- ^ läs online, scheringstiftung.de .
- ^ läs online, Nobelprize.org .
- ^ läs online, Nobelprize.org .
- ^ Christiane Nüsslein-Volhard (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.
- ^ läs online, www.leopoldina.org .
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Christiane Nüsslein-Volhard.- Nobelprize.org, Christiane Nüsslein-Volhard - Självbiografi
|