Daniel Carleton Gajdusek

I dagens värld har Daniel Carleton Gajdusek blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, påverkan på det samtida samhället eller dess påverkan på populärkulturen, är Daniel Carleton Gajdusek ett fenomen som inte går obemärkt förbi. I den här artikeln kommer vi att utforska detta ämne på djupet från olika perspektiv, analysera dess utveckling över tid, dess innebörd idag och dess framtida projektion. Dessutom kommer vi att undersöka hur Daniel Carleton Gajdusek har kontaktats av olika experter och hur det har påverkat olika områden i det dagliga livet. Denna analys kommer att göra det möjligt för oss att bättre förstå betydelsen och relevansen av Daniel Carleton Gajdusek i dagens samhälle.

Daniel Carleton Gajdusek
Född	9 september 1923 Yonkers, USA
Död	12 december 2008 (85 år) Tromsø kommun, Norge
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of Rochester, 1943 Harvard Medical School, medicine doktor, 1946
Sysselsättning	Läkare, biolog, virolog, antropolog
Utmärkelser
E. Mead Johnson-priset (1963) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1976) Huxley Memorial Medal (1988) Bengt Winblad Lifetime Achievement Award in Alzheimer’s Disease Research (1992) Fellow of the Australian Academy of Science (1993) Hedersdoktor vid University of Las Palmas de Gran Canaria (1996) Föreläsning till Sillimans minne Hedersdoktor
Redigera Wikidata

Daniel Carleton Gajdusek, född 9 september 1923 i Yonkers, New York, död 11 december 2008 i Tromsø, var en amerikansk medicinforskare. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976 tillsammans med Baruch S Blumberg för deras arbete på kuru, den första prionsjukdomen som upptäckts. Han kom förklaringen på spåren när han undersökte sjukdomen i Papua Nya Guinea och kunde konstatera att de som drabbats hade ägnat sig åt kannibalism.

År 1997 dömdes Gajdusek för sexuella övergrepp. Detta nämns i Bosse Lindquists dokumentär Geniet och pojkarna, där det framkommer att sju män anmält Gajdusek för sexuella övergrepp. I dokumentären erkänner han också öppet att han antastat pojkar och att han står för intergenerationellt sex. Gajdusek, som led av hjärtfel, hittades den 11 december 2008 död på sitt hotellrum i Tromsø i Norge.

Källor

1. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гайдузек Даниел Карлтон”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.
2. ^ Encyclopædia Britannica, D. Carleton Gajdusek, läst: 9 oktober 2017.
3. ^ SNAC, Daniel Carleton Gajdusek, läs online, läst: 9 oktober 2017.
4. ^ D. Carleton Gajdusek dies at 85; Nobel Prize winner identified exotic disease, was unrepentant pedophile (på engelska), Los Angeles Times, 18 december 2008, läs online.
5. ^ Evidence zájmových osob StB, läs online.
6. ^ D. Carleton Gajdusek, Who Won Nobel for Work on Brain Disease, Is Dead at 85 (på engelska), The New York Times, 15 december 2008, läs online, läst: 20 januari 2021.
7. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Daniel Carleton Gajdusek, läst: 9 oktober 2017.
8. ^ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.
9. ^ Jaap Goudsmit, Obituary: Daniel Carleton Gajdusek (1923-2008)., vol. 457, 7228, Nature, 1 januari 2009, s. 394, 10.1038/457394A, 19158783, läs online.
10. ^ D. Carleton Gajdusek; Controversial Scientist (på engelska), The Washington Post, 16 december 2008, läs online.
11. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1976, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 20 januari 2021.
12. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 20 januari 2021.
13. ^ läs online, www.therai.org.uk .
14. ^ läs online, www.science.org.au , läst: 10 januari 2024.
15. ^ Doctores Honoris Causa de la ULPGC (på spanska), Universidad de Las Palmas de Gran Canaria, läs online.
16. ^ Nekrolog i New York Times 15 december 2008

Externa länkar

• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976
• Nobelprize.org, Carleton Gajdusek – självbiografi
• BBC: The Genius and the Boys
• Sveriges Radio: Gajdusek - tidernas mest kontroversielle Nobelpristagare?

v • r Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1901–1925 von Behring (1901) · Ross (1902) · Ryberg Finsen (1903) · Pavlov (1904) · Koch (1905) · Golgi, Cajal (1906) · Laveran (1907) · Metjnikov, Ehrlich (1908) · Kocher (1909) · Kossel (1910) · Gullstrand (1911) · Carrel (1912) · Richet (1913) · Bárány (1914) · Inga priser utdelades 1915–1918. · Bordet (1919) · Krogh (1920) · Inget pris utdelades 1921. · Hill, Meyerhof (1922) · Banting, Macleod (1923) · Einthoven (1924) · Inget pris utdelades 1925. 1926–1950 Fibiger (1926) · Wagner-Jauregg (1927) · Nicolle (1928) · Eijkman, Hopkins (1929) · Landsteiner (1930) · Warburg (1931) · Sherrington, Adrian (1932) · Morgan (1933) · Whipple, Minot, Murphy (1934) · Spemann (1935) · Dale, Loewi (1936) · Szent-Györgyi (1937) · Heymans (1938) · Domagk (1939) · Inga priser utdelades 1940–1942. · Dam, Doisy (1943) · Erlanger, Gasser (1944) · Fleming, Chain, Florey (1945) · Muller (1946) · C. Cori, G. Cori, Houssay (1947) · Müller (1948) · Hess, Moniz (1949) · Kendall, Reichstein, Hench (1950) 1951–1975 Theiler (1951) · Waksman (1952) · Krebs, Lipmann (1953) · Enders, Weller, Robbins (1954) · Theorell (1955) · Cournand, Forssmann, Richards (1956) · Bovet (1957) · Beadle, Tatum, Lederberg (1958) · Ochoa, Kornberg (1959) · Burnet, Medawar (1960) · von Békésy (1961) · Crick, Watson, Wilkins (1962) · Eccles, Hodgkin, Huxley (1963) · Bloch, Lynen (1964) · Jacob, Lwoff, Monod (1965) · Rous, Huggins (1966) · Granit, Hartline, Wald (1967) · Holley, Khorana, Nirenberg (1968) · Delbrück, Hershey, Luria (1969) · Katz, von Euler, Axelrod (1970) · Sutherland (1971) · Edelman, Porter (1972) · von Frish, Lorenz, Tinbergen (1973) · Claude, de Duve, Palade (1974) · Baltimore, Dulbecco, Temin (1975) 1976–2000 Blumberg, Gajdusek (1976) · Guillemin, Schally, Yalow (1977) · Arber, Nathans, Smith (1978) · Cormack, Hounsfield (1979) · Benacerraf, Dausset, Snell (1980) · Sperry, Hubel, Wiesel (1981) · Bergström, Samuelsson, Vane (1982) · McClintock (1983) · Jerne, Köhler, Milstein (1984) · Brown, Goldstein (1985) · Cohen, Levi-Montalcini (1986) · Tonegawa (1987) · Black, Elion, Hitchings (1988) · Bishop, Varmus (1989) · Murray, Thomas (1990) · Neher, Sakmann (1991) · Fischer, Krebs (1992) · Roberts, Sharp (1993) · Gilman, Rodbell (1994) · Lewis, Nüsslein-Volhard, Wieschaus (1995) · Doherty, Zinkernagel (1996) · Prusiner (1997) · Furchgott, Ignarro, Murad (1998) · Blobel (1999) · Carlsson, Greengard, Kandel (2000) Från 2001 Hartwell, Hunt, Nurse (2001) · Brenner, Horvitz, Sulston (2002) · Lauterbur, Mansfield (2003) · Axel, Buck (2004) · Marshall, Warren (2005) · Fire, Mello (2006) · Capecchi, Evans, Smithies (2007) · zur Hausen, Barré-Sinoussi, Montagnier (2008) · Blackburn, Greider, Szostak (2009) · Edwards (2010) · Beutler, Hoffmann, Steinman (2011) · Gurdon, Yamanaka (2012) · Rothman, Schekman, Südhof (2013) · O'Keefe, E. Moser, M-B. Moser (2014) · Campbell, Ōmura, Tu (2015) · Ohsumi (2016) · Hall, Rosbash, Young (2017) · Allison, Honjo (2018) · Kaelin, Ratcliffe, Semenza (2019) · Alter, Houghton, Rice (2020) · Julius, Patapoutian (2021) · Pääbo (2022) · Karikó, Weissman (2023)

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 69007616 • LCCN: n79145415 • ISNI: 0000 0001 0912 3013 • GND: 139766863 • Libris XL: khwzz1t30x447wq Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 032693583 • BNF: cb12367433z (data) • BIBSYS: 90296731 • NLA: 35109401 • NKC: nlk20000086856 • BNE: XX1190557 • CiNii: DA03553629