Mario Capecchi

Idag fördjupar vi oss i den spännande världen av Mario Capecchi och utforskar alla fascinerande aspekter som omger den. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och kunskapsresa, analysera varje detalj och reda ut mysterierna som omger den. Mario Capecchi har varit föremål för intresse och debatt genom historien och genom denna artikel vill vi belysa alla aspekter som gör det så spännande. Förbered dig på en djupgående utforskning som kommer att lämna dig med en förnyad och berikande vision av Mario Capecchi.

Mario Capecchi Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2007
Född6 oktober 1937 (86 år)
Verona, Italien
Medborgare iUSA
Utbildad vidHarvard University
Antioch University
Antioch College
George School
SysselsättningBiolog, uppfinnare, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University
University of Utah
Harvard Medical School (1969–1971)
Harvard Medical School (1971–1973)
University of Utah (1973–)
Howard Hughes Medical Institute (1988–2015)
University of Utah School of Medicine (1989–)
Utmärkelser
Bristol-Myers Squibb Award för framstående prestation inom neurovetenskaplig forskning (1992)
Gairdner Foundation International Award (1993)
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (1994)
Kyotopriset i grundforskning (1996)
Franklinmedaljen (1997)
National Medal of Science (2001)
Albert Lasker Basic Medical Research Award (2001)
Massry-priset (2002)
Wolfpriset i medicin (2002)
March of Dimes Prize in Developmental Biology (2005)
Clarivate Citation Laureates (2006)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2007)
Gabbay-utmärkelsen (2007)
AACR Award for Lifetime Achievement in Cancer Research (2015)
Hedersdoktor vid Universitetet i Florens
Redigera Wikidata

Mario Renato Capecchi, född 6 oktober 1937 i Verona i Italien, numera amerikansk medborgare och professor i humangenetik och biologi vid universitetet i Utah, Salt Lake City, Utah, USA.

Cappecchi mottog 2007 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tillsammans med Martin Evans och Oliver Smithies, för deras upptäckter av "principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller".

Deras upptäckter har gett upphov till en kraftfull teknik, s.k. riktad genmodifiering i möss, som möjliggjort både framsteg inom grundforskning och utveckling av en rad nya sjukdomsterapier. Tekniken gör det möjligt att producera s.k. knockoutmöss vars arvsmassa modifierats på i princip godtyckligt sätt, så att man därigenom kan fastställa enskilda geners betydelse för hälsa, åldrande och sjukdomar. Detta har resulterat i hundratals djurmodeller för mänskliga sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes och cancer.

Vid genmodifieringen utgår man från embryonala stamceller från en musstam, modifierar dessas DNA med hjälp av retrovirus och injicerar dem i musembryon från en annan musstam. Detta ger upphov till s.k. mosaikmöss med celler från båda stammarna. Mosaikmössen korsas med normala möss och ger upphov till både genetiskt förändrad och normal avkomma. Genom att studera egenskaperna hos avkomman kan man fastställa de olika genernas betydelse och funktion i musen.

2001 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award. 2002/2003 tilldelades han Wolfpriset i medicin tillsammans med Ralph Brinster och Oliver Smithies.

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Mario R. Capecchi, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Mario Renato Capecchi, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Munzinger Personen, Mario Capecchi, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  7. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  8. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  9. ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.
  10. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012.
  11. ^ läs online, www.kyotoprize.org .
  12. ^ 2001 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.
  13. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.
  14. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2007, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.
  15. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.
  16. ^ läs online, www.brandeis.edu .
  17. ^ läs online, www.aacr.org .

Externa länkar