1898
I dagens värld är 1898 ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både på den professionella och den personliga sfären har 1898 genererat debatter, diskussioner och djupa reflektioner kring dess påverkan på samhället. I takt med att teknologin och globaliseringen går framåt har 1898 blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från ekonomi till politik, kultur och psykologi. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 1898 och dess inflytande på våra liv, såväl som de framtida konsekvenser det kan ha.
1898 (MDCCCXCVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari – New York annekterar land från närliggande distrikt, vilket skapar "stor-New York". Staden delas geografiskt in i fem boroughs: Manhattan, Brooklyn, Queens, Bronx och Staten Island.
- 13 januari – Emile Zola publicerar J'accuse ett brev där franska regeringen anklagas för antisemitism och att felaktigt ha kastat Alfred Dreyfus i fängelse.
Februari
- 7–8 februari – USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda amerikanska liv och egendom i San Juan del Sur.
- 12 februari – Henry Lindfield från Brightons elbil kör från en kulle i Purley, London, England, på ett träd; och blir världens första dödliga bilolycka på allmän väg..
Maj
- 31 maj – Tidningsutgivarna bildas när stadgar antas och en styrelse kommer på plats. Redan 1896 hölls ett konstituerande möte mellan chefredaktörer och tidningsägare för att grunda en förening för tidningsutgivare – Svenska Tidningsutgivareföreningen.
Juni
- 13 juni – Yukonterritoriet blir ett separat territorium i Kanada, och lämnar Northwest Territories.
Juli
- 9 juli – Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898 äger rum i Haag i Nederländerna.
April
- 5 april – Annie Oakley stödjer kvinnligt deltagande i stridssituationer i USA:s militär genom ett brev till USA:s president William McKinley.
- 20 april – En svensk undsättningsexpedition ger sig av till Sibirien, för att undersöka de starka ryktena om att Andrée-expeditionen skulle finnas där.
- 25 april – Spansk-amerikanska kriget bryter ut då USA förklarar krig mot Spanien, eftersom USA hävdar att Spanien har sänkt USA:s krigsfartyg USS Maine den 15 februari samma år.
Augusti
- 7 augusti – Den svenska Landsorganisationen (LO) bildas. Medlemsförbunden skall bistå varandra vid lockout och när föreningsrätten hotas.
- 19 augusti – Den svenska undsättningsexpeditionen som letar efter Andrée-expeditionens medlemmar landstiger på Vitön, dock utan att hitta expeditionens sista läger.
- 30 augusti – Sveriges första fasta biograf, Lumiére's Kinematograf på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm, läggs ner.
September
- 10 september – Österrikes kejsarinna Elisabeth av Bayern mördas i Genève.
- 19 september – Det nya operahuset i Stockholm invigs med Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna.
- 20 september – Första numret av dagstidningen Berliner Morgenpost utkommer i Berlin.
November
- 5 – USA skickar soldater till Kina för att skydda USA:s legation i Peking och konsulat i Tientsin under konflikt mellan kinesiske kejsarens mor och hennes son.
- 26–27 november – Snöstormen The Portland Gale slår till mot östra USA.
- November – Unionsmärket avlägsnas ur den norska handelsflaggan.
December
- 10 december – Spansk-amerikanska kriget slut då USA och Spanien sluter fred vid ett avtal i Paris i Frankrike. Spanien avträder flera utomeuropeiska områden till USA.
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Per Oscar Eliasson.
Okänt datum
- I Sverige blir skolkök ett obligatoriskt skolämne för flickorna i Stockholms folkskolor.
- I Sverige har tre undersökningsläkare förordnats i Stockholms folkskolor.
- Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik.
- Den första svensktillverkade bilen provkörs i Surahammar. Konstruktör är Gustaf Eriksson, som kommer att leda den första industriella biltillverkningen i landet vid Vagnfabriks AB i Södertälje.
- Tidskriften Brand, organ för anarkisterna och ungsocialisterna, startas i Stockholm.
- Det första svenska biskopsmötet hålls.
- Glasbruket i Orrefors, Sverige grundas.
- Alfred Nobels testamente överklagas av hans släktingar, men en förlikning ingås.
- Den första av de berömda svenska brevkurserna från Hermods startar.
- Malmö inrättar en renhållningsstyrelse.
- Pesten härjar i Karnataka.
- Skonaren Ellen byggs på ett varv i Danmark, då under namnet Wiliam. I dag seglar hon som skolfartyg och har frivillig besättning samt är även K-märkt.
- Kvinnoorganisationen Landskvinnestemmerettsforeningen bildas.
Födda
- 9 januari – Gracie Fields, brittisk skådespelare och sångare.
- 11 januari – Hans Kirk, dansk författare.
- 13 januari – Kaj Munk, dansk författare och motståndsman.
- 14 januari – Olga Appellöf, svensk skådespelare.
- 19 januari – Sanfrid Neander-Nilsson, svensk arkeolog, författare och tidningsman.
- 20 januari – Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
- 22 januari – Thor Modéen, svensk skådespelare och komiker.
- 23 januari – Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
- 24 januari – Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker.
- 1 februari – Leila Denmark, amerikansk pediatriker.
- 3 februari – Alvar Aalto, finländsk arkitekt, formgivare.
- 6 februari – Finn Bernhoft, norsk skådespelare.
- 11 februari – Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
- 14 februari – Enzo Ferrari, grundare av bilmärket Ferrari.
- 4 mars
- Georges Dumézil, fransk filolog och religionshistoriker.
- Hans Krebs, tysk general.
- 5 mars
- Song Meiling, känd som madame Chiang Kai-shek, kinesisk presidentfru.
- Misao Okawa, världens äldsta levande person.
- 6 mars – Douglas Håge, svensk skådespelare.
- 18 mars – Murray Van Wagoner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1941–1943.
- 1 april – William James Sidis, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.
- 3 april – Michel de Ghelderode, belgisk författare och journalist.
- 8 april
- E.Y. Harburg, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör.
- John Reginald Christie, brittisk seriemördare.
- 10 april – Torsten Quensel, svensk filmjournalist och manusförfattare.
- 14 april – Kai Rosenberg, dansk kompositör, kapellmästare och musiker.
- 26 april – Vicente Aleixandre, spansk författare.
- 28 april – August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
- 3 maj – Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969–1974.
- 6 maj – Konrad Henlein, sudettysk nazistisk politiker.
- 8 maj – Alojzije Stepinac, kroatisk kardinal, saligförklarad.
- 11 maj – Sven Nilsson, svensk skådespelare och operasångare (bas).
- 15 maj – Arletty, fransk modell och skådespelare.
- 22 maj – Axel Wallenberg, svensk skulptör.
- 30 maj – Hjalmar Gullberg, svensk författare.
- 31 maj – Emil A. Lingheim, svensk fotograf, ljudingenjör och regissör.
- 1 juni – Gunnar Edström, svensk professor och politiker (fp).
- 2 juni – Ola Isene, norsk sångare och skådespelare.
- 6 juni – Ninette de Valois, brittisk ballerina och koreograf.
- 22 juni – Erich Maria Remarque, tysk författare.
- 8 juli – Gertie Löweström, svensk skådespelare.
- 10 juli – Renée Björling, svensk skådespelare.
- 13 juli – Julius Schreck, tysk nazist, SS-Oberführer.
- 14 juli – Happy Chandler, amerikansk demokratisk politiker och idrottsledare.
- 17 juli – Berenice Abbott, amerikansk fotograf.
- 19 juli
- Olle Hilding, svensk skådespelare.
- Herbert Marcuse,tysk filosof, aktiv inom Frankfurtskolan.
- 22 juli – Alexander Calder, amerikansk skulptör.
- 23 juli – Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
- 26 juli – Sven Gustafsson, svensk skådespelare.
- 30 juli – Henry Moore, brittisk modernistisk skulptör.
- 2 augusti – Karolina Kózka, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 3 augusti – Helge Lindberg, svensk kompositör och kapellmästare.
- 6 augusti – Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 18 augusti – Tadeusz Dołęga-Mostowicz, polsk romanförfattare
- 19 augusti – Eleanor Boardman, amerikansk skådespelare.
- 20 augusti
- Vilhelm Moberg, svensk författare.
- Julius Schaub, tysk SS-officer; SS-Obergruppenführer.
- 23 augusti – Sigrid Boo, norsk författare.
- 27 augusti – Per Björkman, svensk skådespelare.
- 29 augusti – Preston Sturges, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
- 31 augusti – Niilo Saarikko, finländsk sångare.
- 1 september – Marilyn Miller, amerikansk skådespelare och dansör.
- 9 september – Beverley Nichols, var en brittisk författare och journalist.
- 10 september – Annika Björklund, svensk kompositör och författare.
- 12 september – Ben Shahn, amerikansk målare inom bl.a. expressionismen och socialrealismen.
- 24 september – Harry Persson, svensk tungviktsboxare.
- 26 september – George Gershwin, amerikansk kompositör och pianist.
- 18 oktober – Lotte Lenya, österrikisk-amerikansk sångerska och skådespelare.
- 25 oktober – Philip Bard, amerikansk psykolog.
- 10 november – Bertil Schedin, svensk skådespelare.
- 13 november – Wallace F. Bennett, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1974.
- 17 november – William A. Blakley, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
- 21 november – René Magritte, belgisk konstnär.
- 29 november – C S Lewis, irländsk författare.
- 6 december
- Alfred Eisenstaedt, fotojournalist.
- Gunnar Myrdal, svensk nationalekonom, professor, socialdemokratisk politiker.
- 7 december – Georg de Gysser, svensk skådespelare och kläddesigner.
- 9 december
- Emmett Kelly, cirkusclown.
- Clarine Seymour, amerikansk skådespelare.
- Astri Taube, svensk konstnär, skulptör, Evert Taubes hustru.
- 11 december – Nils Ferlin, svensk poet.
- 16 december – Helmuth Groscurth, tysk officer.
- 19 december – Lee E. Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955.
- Agnes Geijer, svensk textilhistoriker.
- Gunnar Jeanson, svensk musikforskare och skriftställare.
- Trofim Lysenko, ukrainsk forskare, med märkliga teorier om evolution.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 3 januari – Lawrence Sullivan Ross, 59, amerikansk militär och politiker.
- 14 januari – Lewis Carroll, 65, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 17 januari – Anders Willman, 63, svensk operasångare och teaterchef.
- 18 januari – Henry Liddell, 86, brittisk språkman.
Februari
- 6 februari – Rudolf Leuckart, 75, tysk zoolog.
Mars
- 1 mars – George Bruce Malleson, 72, anglo-indisk militär och historiker.
- 8 mars – Peter Hansborough Bell, 87, amerikansk demokratisk politiker.
- 12 mars – Zacharias Topelius, 80, finländsk författare, tidningsman och historiker.
- 17 mars – Blanche Bruce, 57, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881.
Andra kvartalet
April
- 21 april – Edward C. Walthall, 67, amerikansk general och politiker, senator 1885–1894 och 1895-1898.
Maj
- 19 maj
- William Ewart Gladstone, 88, brittisk liberal politiker och premiärminister.
- Oran M. Roberts, 82, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
Juni
- 17 juni – Edward Burne-Jones, 64, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.
Tredje kvartalet
Juli
- 11 juli – Omar D. Conger, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.
- 30 juli – Otto von Bismarck, 83, preussisk och tysk statsman.
Augusti
- 3 augusti – Charles Garnier, 72, fransk arkitekt.
- 9 augusti – Frank A. Briggs, 39, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1897-1898.
September
- 10 september – Elisabeth av Österrike-Ungern, 60, österrikisk kejsarinna och drottning av Ungern.
- 20 september – Theodor Fontane, 78, tysk författare.
- 29 september – Louise av Hessen-Kassel, 81, drottning av Danmark sedan 1863, gift med Kristian IX.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 20 oktober – Charles H. Sheldon, 58, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
- 16 oktober – Torsten Thure Renvall, 80, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1884.
- 24 oktober – Pierre Puvis de Chavannes, 73, fransk målare inom symbolismen.
- 31 oktober – Joseph R. West, 76, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.
November
- 29 november – Hultkläppen, 64, svensk spelman.
December
- 10 december – Emil Kléen, 30, svensk författare och journalist.
- 19 december – Sir Francis Napier, 79, brittisk politiker.
- 24 december – Charbel Makhlouf, 70, libanesiskt helgon.
- 28 december – Justin Smith Morrill, 88, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
Referenser
Fotnoter
- ^ Penguin Pocket On This Day. Penguin Reference Library. 2006. ISBN 0-141-02715-0
- ^ Linfield, Malcolm (1999). ”In Memory of Henry Lindfield – First Victim of the Motor Car”. Lin(d)field One Name Group. Arkiverad från originalet den 23 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100523195520/http://www.longweb.f9.co.uk/longshot/volume_7/in_memory_of_henry_lindfield_-_first_victim_of_the_motor_car.html. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”Henry Lindfield”. Grace’s Guide. http://www.gracesguide.co.ukhttps://wikithot.com/sv/Henry_Lindfield. Läst 5 augusti 2010.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Canada_Provinces_A-O.html#Yukon.
- ^ ”The National Archives and Records Administration (NARA)”. http://www.archives.gov/research/recover/example-02.html.. "Letter to President William McKinley from Annie Oakley" läst 24 januari 2008.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1898.
