Richard Smalley

I dagens värld är Richard Smalley ett ämne som väcker stort intresse och debatt. Oavsett om det gäller akademiska, professionella eller personliga områden, har Richard Smalley blivit ett relevant och aktuellt ämne. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Richard Smalley genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Richard Smalley, från dess historiska bakgrund till dess inflytande på populärkulturen. Dessutom kommer vi att diskutera de implikationer och utmaningar som Richard Smalley representerar i olika sammanhang, samt möjliga lösningar och tillvägagångssätt för att hantera dem. Följ med oss ​​på denna turné genom den fascinerande världen av Richard Smalley!

Richard Smalley Nobelpristagare i kemi 1996
FöddRichard Errett Smalley
6 juni 1943
Akron, Ohio, USA
Död28 oktober 2005 (62 år)
Houston, Texas, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidPrinceton University, filosofie doktor,
University of Chicago
University of Michigan, bachelor of science,
Hope College
Southwest High School
Southwest Early College Campus
SysselsättningKemist, professor, forskare
ArbetsgivareRice University
Utmärkelser
Irving Langmuir-priset (1991)
Ernest Orlando Lawrence-priset (1991)
James C. McGroddy-priset för nya material (1992)
Welch's kemipris (1992)
William H. Nichols Medal Award (1993)
John Scott-medaljen (1993)
Richtmyer Memorial-priset (1993)
Nobelpriset i kemi (1996)
Franklinmedaljen (1996)
Kol-medaljen (1997)
Glenn T. Seaborg Medal (2002)
Medlem av American Physical Society
Redigera Wikidata
Richard Errett Smalley

Richard E. Smalley, född 6 juni 1943 i Akron, Ohio, död 28 oktober 2005 i Houston, Texas, var en amerikansk kemist. Han tilldelades, tillsammans med Harold Kroto och Robert Curl, Nobelpriset i kemi 1996 "för deras upptäckt av fullerener."

Curl, Kroto och Smalley upptäckte 1985 två nya former av kol, s.k. fullerener, där kolatomerna sitter i slutna skal. Antalet kolatomer i skalen kan variera och ytterligare fullerener har sedan upptäckts. De tidigare kända formerna av kol var grafit (2 former), diamant (2 former), kaoit och kol(VI).

Fullerener bildas då förgasat kol kondenseras i en atmosfär av heliumgas. De förgasade kolatomerna slår sig samman till grupper med upp till några hundra kolatomer. Gasen leds in i en vakuumkammare, där den expanderar och kyls ned till några grader över den absoluta nollpunkten. Man fann att kluster med 60 kolatomer var speciellt stabila, vilket tydde på en molekylstruktur med hög symmetri. Man föreslog därför att molekylen kunde vara en s.k. trunkerad ikosaeder, en polyeder med 20 regelbundna sexhörningar och 12 regelbundna femhörningar jämförbart med mönstret på en fotboll. Genom ytterligare forskning under slutet på 1980-talet och början på 1990-talet kunde Curl, Kroto och Smalley visa att den föreslagna strukturen var riktig.

Källor

  1. ^ Richard E. Smalley, 62, Dies; Chemistry Nobel Winner (på engelska), The New York Times, 29 oktober 2005, läs online.
  2. ^ Richard Smalley (på engelska), Theguardian.com, 8 november 2005, läs online.
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Richard E. Smalley, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Richard E. Smalley (6 June 1943–28 October 2005), vol. 243, 13, Physica Status Solidi B, november 2006, s. 2979-2979, 10.1002/PSSB.200690024, läs online.
  5. ^ SNAC, Richard Smalley, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  6. ^ Will small be beautiful? Making policies for our nanotech future, vol. 21, 2, History and Technology, juni 2005, s. 177-203, 10.1080/07341510500103735, läs online.
  7. ^ Appreciation of Nanotech Pioneer Richard Smalley (på engelska), National Science Foundation, 2 november 2005, läs online.
  8. ^ Rice engineers make first pure nanotube fibers (på engelska), 10 december 2003, läs online.
  9. ^ IITs strategise for more PhD scholars (på engelska), Business Standard, 7 september 2009, läs online.
  10. ^ Awesome allotropy, vol. 9, 11, Nature Materials, 1 november 2010, s. 867, 10.1038/NMAT2895, 20966924, läs online.
  11. ^ The Higher Educational Transformation of China and Its Global Implications, vol. 34, 4, The World Economy journal, april 2011, s. 516–545, 10.1111/J.1467-9701.2011.01344.X, läs online.
  12. ^ Irving Langmuir Award in Chemical Physics, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.
  13. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.
  14. ^ läs online, science.osti.gov .
  15. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.
  16. ^ läs online, welch1.org .
  17. ^ läs online, www.newyorkacs.org .
  18. ^ läs online, aapt.org .
  19. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1996, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.
  20. ^ The Nobel Prize amounts, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online.
  21. ^ läs online, www.americancarbonsociety.org .
  22. ^ läs online, www.seaborg.ucla.edu .

Externa länkar