I dagens värld är Richard Smalley ett ämne som väcker stort intresse och debatt. Oavsett om det gäller akademiska, professionella eller personliga områden, har Richard Smalley blivit ett relevant och aktuellt ämne. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Richard Smalley genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Richard Smalley, från dess historiska bakgrund till dess inflytande på populärkulturen. Dessutom kommer vi att diskutera de implikationer och utmaningar som Richard Smalley representerar i olika sammanhang, samt möjliga lösningar och tillvägagångssätt för att hantera dem. Följ med oss på denna turné genom den fascinerande världen av Richard Smalley!
Richard Smalley | |
Född | Richard Errett Smalley 6 juni 1943 Akron, Ohio, USA |
---|---|
Död | 28 oktober 2005 (62 år) Houston, Texas, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Princeton University, filosofie doktor, University of Chicago University of Michigan, bachelor of science, Hope College Southwest High School Southwest Early College Campus |
Sysselsättning | Kemist, professor, forskare |
Arbetsgivare | Rice University |
Utmärkelser | |
Irving Langmuir-priset (1991) Ernest Orlando Lawrence-priset (1991) James C. McGroddy-priset för nya material (1992) Welch's kemipris (1992) William H. Nichols Medal Award (1993) John Scott-medaljen (1993) Richtmyer Memorial-priset (1993) Nobelpriset i kemi (1996) Franklinmedaljen (1996) Kol-medaljen (1997) Glenn T. Seaborg Medal (2002) Medlem av American Physical Society | |
Redigera Wikidata |
Richard E. Smalley, född 6 juni 1943 i Akron, Ohio, död 28 oktober 2005 i Houston, Texas, var en amerikansk kemist. Han tilldelades, tillsammans med Harold Kroto och Robert Curl, Nobelpriset i kemi 1996 "för deras upptäckt av fullerener."
Curl, Kroto och Smalley upptäckte 1985 två nya former av kol, s.k. fullerener, där kolatomerna sitter i slutna skal. Antalet kolatomer i skalen kan variera och ytterligare fullerener har sedan upptäckts. De tidigare kända formerna av kol var grafit (2 former), diamant (2 former), kaoit och kol(VI).
Fullerener bildas då förgasat kol kondenseras i en atmosfär av heliumgas. De förgasade kolatomerna slår sig samman till grupper med upp till några hundra kolatomer. Gasen leds in i en vakuumkammare, där den expanderar och kyls ned till några grader över den absoluta nollpunkten. Man fann att kluster med 60 kolatomer var speciellt stabila, vilket tydde på en molekylstruktur med hög symmetri. Man föreslog därför att molekylen kunde vara en s.k. trunkerad ikosaeder, en polyeder med 20 regelbundna sexhörningar och 12 regelbundna femhörningar jämförbart med mönstret på en fotboll. Genom ytterligare forskning under slutet på 1980-talet och början på 1990-talet kunde Curl, Kroto och Smalley visa att den föreslagna strukturen var riktig.
|
|