Idag är Gregory P. Winter ett ämne för intresse och diskussion inom olika områden. Från politik till populärkultur har Gregory P. Winter fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Dess genomslag och relevans har överskridit gränser och blivit en mötesplats för debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Gregory P. Winter, analysera dess inflytande på det nuvarande samhället och dess projektion in i framtiden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid kommer vi att fördjupa oss i en djup analys som gör att vi kan förstå vikten av Gregory P. Winter i vår nuvarande verklighet.
Gregory P. Winter | |
Gregory P. Winter, 2016. | |
Född | 14 april 1951 (72 år) Leicester |
---|---|
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Royal Grammar School |
Sysselsättning | Molekylärbiolog, biolog, kemist, biokemist, ingenjör, forskare |
Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi, 2018 Se lista | |
Redigera Wikidata |
Sir Gregory Paul Winter född 14 april 1951 i Leicester, Leicestershire, är en brittisk biokemist som erhöll Nobelpriset i kemi 2018 som är mest känd för sitt arbete med monoklonala antikroppar för terapeutiskt bruk. Han uppfann en teknik för att humanisera antikroppar (1986) och senare också en teknik för att fullt humanisera antikroppar med hjälp av fagdisplay. Innan detta hade antikropparna utvunnits från möss vilket gjorde det vanskligt i terapeutiskt bruk då det mänskliga immunförsvaret angrep dessa. För detta arbete erhöll Winter tillsammans med George P. Smith hälften av Nobelpriset i kemi 2018. Den andra halvan tilldelades Frances Arnold.
|
|