Numera är Linus Pauling ett brett diskuterat och omdebatterat ämne i samhället. Dess relevans har blivit allt tydligare med åren och dess inverkan har märkts inom en mängd olika områden, från politik till teknik, kultur och ekonomi. Linus Pauling har fångat experternas och den allmänna befolkningens uppmärksamhet, och har skapat ett växande intresse för att förstå dess implikationer och söka lösningar på de utmaningar som det ger. I den här artikeln kommer vi att undersöka Linus Pauling på djupet och analysera dess inverkan, konsekvenser och möjliga vägar för att ta itu med detta problem effektivt.
Linus Pauling | |
Född | 28 februari 1901 Portland, Oregon |
---|---|
Död | 19 augusti 1994 (93 år) Big Sur, Monterey County, Kalifornien |
Nationalitet | Amerikan |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | California Institute of Technology, filosofie doktor, Oregon State University, kandidat i kemiteknik, |
Sysselsättning | Kemist, fredsaktivist, kristallograf, biofysiker, biokemist, esperantist, universitetslärare, fysiker, aktivistinvesterare |
Befattning | |
Professor (1969–1974) | |
Arbetsgivare | Oregon State University Linus Pauling Institute California Institute of Technology (1927–1963) University of California, San Diego (1967–1969) Stanforduniversitetet (1969–1975) |
Maka | Ava Helen Miller |
Barn | Peter Pauling (f. 1931) |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi (1954) Nobels fredspris (1962) Se lista | |
Namnteckning | |
Webbplats | länk |
Redigera Wikidata |
Linus Carl Pauling, född 28 februari 1901 i Portland, Oregon, död 19 augusti 1994 i Big Sur, Monterey County, Kalifornien, var en amerikansk fysikalisk kemist, biokemist och fredsaktivist.
Pauling var en föregångare i tillämpningen av kvantmekanik på kemi och mottog Nobelpriset i kemi 1954 för sitt arbete med kemiska bindningar. Han gjorde också viktiga bidrag till kristall- och proteinstrukturbestämning, och var en av molekylärbiologins grundare. Hans studier av proteinernas byggnad ledde till upptäckten att den genetiska sjukdomen sicklecellanemi har att göra med en felaktighet i hemoglobinmolekylen.
Pauling mottog också Nobels fredspris 1962 för sin kampanj mot ovanjordiska kärnvapenprov. Han är därmed den enda person som har fått två Nobelpris som ensam mottagare. Tre personer till har fått flera Nobelpris, men då har åtminstone något av dem varit delat.
Han tilldelades också de amerikanska utmärkelserna National Medal of Science 1974 och Willard Gibbs-priset 1946, samt den brittiska Davymedaljen 1947.
På äldre dagar propagerade han starkt för nyttan av att intaga C-vitamin (askorbinsyra) i stora mängder. Han fick dock utstå en hel del kritik för detta sitt engagemang, då hans påståenden ansågs vetenskapligt dåligt underbyggda.
Linus Pauling har fått en mellan/-högstadieskola i Corvallis, Oregon uppkallad efter sig, liksom 4674 Pauling, en asteroid.
|
|
|