I dagens värld är Kenichi Fukui ett ämne som har skapat stort intresse och debatt inom olika samhällssfärer. Med den ökande betydelsen av Kenichi Fukui i vardagen är det viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser för att kunna hantera det effektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kenichi Fukui, analysera dess inverkan på olika områden och erbjuda perspektiv som bidrar till att berika kunskapen om detta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling idag, fortsätter Kenichi Fukui att vara ett relevant ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.
Kenichi Fukui | |
Född | 4 oktober 1918 Nara, Japan |
---|---|
Död | 9 januari 1998 (79 år) Kyoto, Japan |
Medborgare i | Japan |
Utbildad vid | Kyoto universitet |
Sysselsättning | Kemist, professor, forskare |
Arbetsgivare | Kyoto universitet Kyotos tekniska universitet |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi (1981) Kulturorden (1981) Person med särskild kulturell förtjänst (1981) Schrödingermedaljen (1987) Utländsk ledamot av Royal Society (1989) Uppgående solens orden, första klass | |
Redigera Wikidata |
Kenichi Fukui, född 4 oktober 1918 i Nara, död 9 januari 1998 i Kyoto, var en japansk kemist. Han tilldelades tillsammans med Roald Hoffmann Nobelpriset i kemi 1981, "för deras var för sig utvecklade teorier för kemiska reaktioners förlopp".
Fukui och Hoffmann utvecklade, oberoende av varandra, teorier utgående från atomernas elektronstrukturer, som förklarade vissa kemiska reaktioners förlopp.
Asteroiden 6924 Fukui är uppkallad efter honom.
|
|