I denna artikel kommer inverkan av John Bannister Goodenough på olika aspekter av dagens samhälle att diskuteras. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll inom kultur och utbildning har John Bannister Goodenough visat sig vara ett ämne av intresse och relevans för ett brett spektrum av människor. Genom historien har John Bannister Goodenough varit föremål för debatt och analys och idag har dess närvaro fortsatt stor betydelse inom olika områden. Den här artikeln kommer att utforska de olika dimensionerna av John Bannister Goodenough och undersöka hur det har format vår samtida verklighet.
John Bannister Goodenough, född 25 juli 1922 i Jena, Tyskland, död 25 juni 2023 i Austin, Texas, var en amerikansk fysiker och materialvetare (professor) samt mottagare av Nobelpriset i kemi 2019.
Goodenough hade dyslexi som barn och beskriver själv sin barndom som "inte särskilt lycklig" med en far som var professor i religionshistoria vid Yale och som förväntade sig att hans son skulle kunna läsa. I tolvårsåldern blev han satt i internatskola där han med större framgång ägnade sig åt språk och matematik. Under andra världskriget tog han värvning och arbetade som meteorolog.
Han doktorerade i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till att arbeta med batteriforskning vid Ford Motor Company. Han blev 1986 professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin. Han tillskrivs upptäckten och utvecklingen av litiumjonbatteriet.
År 2014 mottog han Charles Stark Draper-priset för sitt bidrag till litiumjonbatteriet. År 2019 tilldelades han Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen..
År 2019 tilldelades han även Nobelpriset i kemi tillsammans med M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litumjonbatteriet.
Goodenough var troende och framhöll att han som forskare "ärar skaparen genom att försöka förstå skapelsen och hur den fungerar".
|
|