John Bannister Goodenough

I denna artikel kommer inverkan av John Bannister Goodenough på olika aspekter av dagens samhälle att diskuteras. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll inom kultur och utbildning har John Bannister Goodenough visat sig vara ett ämne av intresse och relevans för ett brett spektrum av människor. Genom historien har John Bannister Goodenough varit föremål för debatt och analys och idag har dess närvaro fortsatt stor betydelse inom olika områden. Den här artikeln kommer att utforska de olika dimensionerna av John Bannister Goodenough och undersöka hur det har format vår samtida verklighet.

John B. Goodenough Nobelpristagare i kemi 2019
Född25 juli 1922
Jena, Tyskland
Död25 juni 2023 (100 år)
Austin, Texas, USA
BegravdAustin Memorial Park Cemetery
Medborgare iUSA
Utbildad vidYale University, bachelor of science
University of Chicago, filosofie doktor
SysselsättningFysiker, uppfinnare, meteorolog
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
University of Texas at Austin
Flygnationalgardet (1942–1948)
Oxfords universitet (1976–1986)
FöräldrarErwin Ramsdell Goodenough
Utmärkelser
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1975)
Von Hippel Award (1989)
Olin Palladium Award (1999)
Japanpriset (2001)
Hedersdoktor vid Santiago de Compostela Universitetet (2002)
Enrico Fermi-priset (2009)
Utländsk ledamot av Royal Society (2010)
National Medal of Science (2011)
Charles Stark Draper-priset (2014)
Israels premiärministers pris för innovation inom oljeersättning (2015)
Clarivate Citation Laureates (2015)
Welch's kemipris (2017)
Benjamin Franklin-medaljen (2018)
Copleymedaljen (2019)
Nobelpriset i kemi (2019)
Washington Award (2021)
Hedersdoktor vid Jenas universitet
Medlem av American Physical Society
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

John Bannister Goodenough, född 25 juli 1922 i Jena, Tyskland, död 25 juni 2023 i Austin, Texas, var en amerikansk fysiker och materialvetare (professor) samt mottagare av Nobelpriset i kemi 2019.

Biografi

Goodenough hade dyslexi som barn och beskriver själv sin barndom som "inte särskilt lycklig" med en far som var professor i religionshistoria vid Yale och som förväntade sig att hans son skulle kunna läsa. I tolvårsåldern blev han satt i internatskola där han med större framgång ägnade sig åt språk och matematik. Under andra världskriget tog han värvning och arbetade som meteorolog.

Han doktorerade i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till att arbeta med batteriforskning vid Ford Motor Company. Han blev 1986 professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin. Han tillskrivs upptäckten och utvecklingen av litiumjonbatteriet.

År 2014 mottog han Charles Stark Draper-priset för sitt bidrag till litiumjonbatteriet. År 2019 tilldelades han Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen..

År 2019 tilldelades han även Nobelpriset i kemi tillsammans med M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litumjonbatteriet.

Goodenough var troende och framhöll att han som forskare "ärar skaparen genom att försöka förstå skapelsen och hur den fungerar".

Referenser

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, John B. Goodenough, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Who's who, A & C Black.
  3. ^ Obituary. Goodenough, Nobel laureate who gave the world Li-ion batteries, passes away (på engelska), Business Line, 26 juni 2023, läs online, läst: 26 juni 2023.
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 1 juli 2023.
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.
  7. ^ Olin Palladium Award (på engelska), Electrochemical Society, läs online.
  8. ^ läs online, science.osti.gov .
  9. ^ New Fellows 2010 (på engelska), läs online, läst: 30 april 2022.
  10. ^ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 9 oktober 2019.
  11. ^ Charles Stark Draper Prize for Engineering: Dr. John B. Goodenough (på engelska), National Academy of Engineering, läs online, läst: 9 oktober 2019.
  12. ^ läs online, www.jpost.com .
  13. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.
  14. ^ läs online, welch1.org .
  15. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), läs online, läst: 10 januari 2021.
  16. ^ The Nobel Prize in Chemistry 2019 (på engelska), Kungliga Vetenskapsakademien, 9 oktober 2019, pressmeddelande, läs online, läst: 9 oktober 2019.
  17. ^ läs online, www.washingtonaward.com .
  18. ^ https://www.nytimes.com/2023/06/26/science/john-goodenough-dead.html
  19. ^ Goodenough, Nobel laureate who gave the world Li-ion batteries, passes away (engelska)
  20. ^ Maria Gunther (5 maj 2018). ”John Goodenough skapade batteriet i all bärbar elektronik”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/john-goodenough-skapade-batteriet-i-all-barbar-elektronik/. 
  21. ^ Charles Stark Draper Prize News Arkiverad 25 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., National Academy of Engineering. Retrieved March 1, 2015.
  22. ^ Inventor of the lithium-ion battery, Professor John Goodenough, awarded Royal Society’s prestigious Copley Medal på Royal Society 23 maj 2019.
  23. ^ ”Nobelpriset i kemi 2019” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 9 oktober. https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/press-chemistryprize2019-swedish.pdf. Läst 9 oktober 2019. 

Externa länkar