Idag är Nikolaj Semjonov ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har det fångat många människors uppmärksamhet och har blivit en diskussionspunkt inom olika områden. Detta fenomen har väckt intresset hos såväl experter som entusiaster, vilket genererat omfattande debatt om dess konsekvenser och konsekvenser. Nikolaj Semjonov har visat sig ha en betydande inverkan på det moderna samhället, och dess inflytande blir allt tydligare i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Nikolaj Semjonov och dess relevans i det aktuella sammanhanget, analysera dess utveckling, utmaningar och möjliga framtidsscenarier.
Nikolaj Semjonov | |
Född | 3 april 1896 (g.s.) Saratov |
---|---|
Död | 25 september 1986 (90 år) Moskva |
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
Utbildad vid | Kejserliga Sankt Petersburg universitetet, Samaras realskola, |
Sysselsättning | Fysiker, professor, kemist, politiker |
Befattning | |
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet | |
Arbetsgivare | Moskvas institut för fysik och teknologi Tomsk statliga universitet Semenov Institut for kemisk fysik Tomsk Polytekniske Universitet Ioffe institutet Sankt Petersburgs polytekniska universitet (1928–) Moskvauniversitetet (1944–) Znanie (1960–1963) |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti (–) | |
Maka | Marija Liverovskaja (g. 1921–) |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi (1956) Se lista | |
Redigera Wikidata |
Nikolaj Nikolajevitj Semjonov, född 15 april 1896 i Saratov, död 25 september 1986 i Moskva, var en sovjetisk kemist och fysiker. År 1956 erhöll han Nobelpriset i kemi för sin forskning om reaktionsmekanismer, särskilt vid förbränning. Han delade priset med Cyril Hinshelwood.
|
|