I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Fraser Stoddart och dess inverkan på vårt samhälle. Fraser Stoddart är ett ämne som väckt stort intresse de senaste åren och väckt intensiva debatter och reflektioner inom olika områden. Genom historien har Fraser Stoddart varit en avgörande faktor i människors liv, och påverkat hur de tänker, agerar och förhåller sig till sin omgivning. I denna mening är det avgörande att förstå vikten av Fraser Stoddart idag, såväl som de implikationer det har på vårt dagliga liv. Genom denna artikel siktar vi på att belysa detta ämne och analysera dess olika aspekter, för att bidra till en bättre förståelse och förhållningssätt till Fraser Stoddart i det aktuella sammanhanget.
Sir James Fraser Stoddart | |
Sir Fraser Stoddart vid presskonferens i Stockholm, december 2016 | |
Född | 24 maj 1942 Skottland, Storbritannien |
---|---|
Medborgarskap | USA |
Institutioner | Queen's University (1967–70) University of Sheffield (1970–1990) Universitetet i Birmingham (1990–1997) University of California, Los Angeles (1997–2008) Northwestern University (2008– ) |
Alma mater | Edinburghs universitet (BSc, 1964; PhD, 1966; DSc, 1980) |
ORCID | 0000-0003-3161-3697 |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i kemi 2016 |
Sir James Fraser Stoddart FRS (född 24 maj 1942) är en brittisk kemist som för närvarande arbetar vid institutionen för kemi vid Northwestern University i USA. Han arbetar inom området supramolekylär kemi och nanoteknik. Stoddart har utvecklat högeffektiva synteser av mekaniskt sammankopplade molekylära arkitekturer såsom molekylära borromeiska ringar, catenaner och rotaxaner som utnyttjar molekylär igenkänning och molekylär självorganisering. Han har visat att dessa topologier kan användas som molekylbrytare och som motormolekyler. Hans grupp har till och med tillämpat dessa strukturer vid tillverkning av nanoelektroniska anordningar och nems. Han delade 2016 års Nobelpris i kemi, med Ben Feringa och Jean-Pierre Sauvage, "för design och syntes av molekylära maskiner".
|
|