Rudolf Clausius

I dagens värld är Rudolf Clausius ett ämne som fångar uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Rudolf Clausius varit föremål för debatt, kontroverser och studier, vilket genererat ständigt intresse inom olika områden. Oavsett om det beror på sin relevans i samhället, dess påverkan på ekonomin eller dess påverkan på populärkulturen, har Rudolf Clausius blivit ett ämne av stor betydelse och betydelse. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Rudolf Clausius, analysera dess utveckling över tid och undersöka dess inverkan på olika aspekter av vardagen.

Rudolf Clausius
FöddRudolf clausius
2 januari 1822
Koszalin
Död24 augusti 1888 (66 år)
Bonn
BegravdAlter Friedhof
kartor
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
SysselsättningUniversitetslärare, teoretisk fysiker, matematiker, fysiker
ArbetsgivareZürichs universitet
ETH Zürich (1855–)
Würzburgs universitet (1867–)
Bonns universitet (1869–)
Gift medAdelheid Rimpau
Sophie Sack
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1868)
Järnkorset (1871)
Copleymedaljen (1879)
Ponceletpriset (1882)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1885)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
Redigera Wikidata

Rudolf Julius Emanuel Clausius, född 2 januari 1822 i Köslin, död 24 augusti 1888 i Bonn, var en tysk fysiker och matematiker. Han var en av de fysiker som lade grunden för termodynamiken.

Clausius utnämndes 1855 till professor i fysik vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich, erhöll 1857 en professur vid Universitetet i Zürich samt 1867 en professur vid Würzburgs universitet] och 1869 vid Bonns universitet. Han är den som står bakom namnen på många av de grundläggande begreppen inom termodynamiken, och var bland annat den som myntade ordet entropi 1865.

Hans arbeten inom detta ämnesområde offentliggjordes först i Johann Christian Poggendorffs Annalen (Grundzüge einer Theorie der Gase, 1856) och därefter i bokform under titeln Die mechanische Wärmetheorie (1864–1867; andra upplagan 1876–1891; band I i tredje upplagan 1887).

I övrigt utgav Clausius Die Potentialfunktion und das Potential (1859; fjärde upplagan 1885) med mera. Mycket känt är också, på grund av den senare utvecklingen i form av elektrolytiska dissociationsteorin, hans hypotes att elektrolyternas molekyler delvis är sönderdelade (1857).

Clausius blev medlem av svenska Kungliga Vetenskapsakademien 1878. Han tilldelades Copleymedaljen 1879 och Ponceletpriset 1882.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  3. ^ SNAC, Rudolf Clausius, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ läs online, www.clausius-tower-society.koszalin.pl .
  5. ^ Клаузиус, Рудольф-Юлиус-Эммануэль, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 15.
  6. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
  7. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Клаузиус Рудольф Юлиус Эмануэль”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.
  9. ^ MacTutor History of Mathematics archive.
  10. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 74, läs online.
  11. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.

Tryckta källor

Externa länkar